Allhelgonahelgen: En tid för att minnas och hedra de bortgångna
Gravljus, höstvindar och minnen. Sorg och saknad över närstående som gått ur tiden. Allhelgonahelgen är ett perfekt tillfälle att besöka kyrkogårdar och sätta ljus på närståendes gravar för att minnas personen.
Det är en helg som kan påminna om att döden finns och drabbar alla, men även om att det finns hopp om ett liv efter döden.
Allhelgona är en nära tusenårig kristen tradition som ursprungligen firades för att minnas helgonen. Inom kristendomen och flera andra religioner betraktas helgon som personer med en särskild helighet, värda att visa respekt och beundran. Deras liv och handlingar, särskilt efter deras bortgång, fungerar som en källa till inspiration för andlig hängivenhet. I kristen tradition är det vanligt att använda titlarna Sankt för män och Sankta för kvinnor, titlar som har sitt ursprung i det latinska ordet "sanctus", vilket betyder helig. I den katolska och ortodoxa tron ges dessa titlar till personer som anses ha levt i nära relation med Gud och som officiellt erkänns som helgon genom en process som kallas kanonisering.
I evangelisk-lutherska kyrkor, som exempelvis Svenska Kyrkan, framställs helgon främst som förebilder för ett moraliskt och rättfärdigt liv, snarare än som förmedlare av frälsning. Här ser man även alla troende som helgon, men titeln kan också användas för att lyfta fram de kristna som har levt ett särskilt förebildligt liv.
Allhelgonahelgen består av två dagar – alla helgons dag och alla själars dag. Alla helgons dag firas alltid den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november, och alla själars dag firas dagen efter, på söndagen. I år infaller allhelgonahelgen 1–3 november. Dessa dagar minns och hedrar vi våra döda närstående. Helgen präglas av alla ljus som lyser på kyrkogårdarna. Ljusen som tänds vid gravar på kyrkogårdar runt om i Sverige påminner om Guds ljus, som räddar från döden och visar på förlåtelsens väg och hopp.
Sedan 1990-talet har traditionen med Halloweenfirande vuxit sig stor i Sverige. Men även om både allhelgonahelgen och halloween uppmärksammar de döda och firas på samma tid, är det inte samma sak. Halloween kommer från förkristen tid, firas alltid 31 oktober och består av en enda dag. Det är en keltisk tradition där en del av det firandet bestod i att man tände eldar och klädde ut sig för att skrämma onda andar.
Allhelgonahelgens betydelse ser olika ut i olika kristna traditioner. Ursprungligen har det skilts mellan att minnas helgonens liv – på alla helgons dag – och att minnas närståendes liv – på alla själars dag. Men rent teologiskt är det ingen skillnad: Alla är heliga, tack vare Jesus kärlek till människan.
Artikel i Trovärdigt 28/10 skriven av Johan Blixt