Etapp för etapp – mitt i domkyrkans renovering 

Under våren monterades ställningen för torndelen på plats – den största och viktigaste etappen i domkyrkans pågående renovering. Peter Vinsa, fastighetschef för Luleå domkyrkoförsamling, känner sig trygg med projektets framfart.

Gjutet i Uddevalla 

En av de mer ovanliga utmaningarna har varit att återskapa kyrkobyggnadens utsmyckningar i originalutförande – utan att det finns några ritningar att utgå från.

– Det finns ju inga ritningar, så vi har behövt skicka ner en av toppblommorna till Uddevalla där de fått gjuta om den. Först gör de en silikonform som mall och sen gjuter de det nya. Det är ett jätteprojekt, berättar Peter Vinsa.

Arbetet utförs av en femte generationens stenhuggare, och resultatet har överträffat förväntningarna.

– Det är perfekt passform på det vi fått levererat, säger han. Just nu pågår även gjutning av kyrkornas vattenarmar. 

Lång process med många parter

Att renovera ett kulturarv innebär att varje steg tar tid. Material ska hittas i rätt nyans och kvalitet, vikten på ställningarna mot kyrkoväggen måste beräknas noga, och linoljemålningen av plåten kan bara utföras under vissa månader och väderförhållanden. 
Under hela processen finns antikvarien Annika Lindberg från Historiska hus med.

– Hon vägleder oss, ser till så att vi får tillstånd att utföra renoveringarna, och kontrollerar så att vi utför arbetet enligt tillståndet, förklarar Peter Vinsa.

Han lyfter också fram entreprenören Puts & Tegel som en viktig del av pusslet.

– De har gjort en massa såna här jobb tidigare, de hittar lösningar och vi har en bra dialog. Det känns tryggt.

Perspektiven på tid är också annorlunda när man jobbar med en 130 år gammal byggnad.

– Pratar vi bara om betongen så har den vanligtvis en garanti på 50 år. Som privatperson tycker man ju det är en evighet, men för en kyrka som är 130 år har man ett annat perspektiv. 

Fynd i murverket

Renoveringen har inte bara bjudit på utmaningar – det har också gjorts en del oväntade fynd. På kyrkoväggen finns ristningar av tidigare hantverkare, och inmurade flaskor har hittats på sina håll. En ristning är signerad av en Erik från 1948.

– Är du Erik? Hör av dig! skrattar Peter Vinsa.

Förundran inför det gamla

På frågan om vad en fastighetschef från 1893 hade häpnat mest över om han sett dagens renovering svarar Peter Vinsa utan att tveka.

– Alla våra tekniska framsteg och maskiner. Och ställningarna vi har satt upp. Det är förunderligt att de kunde bygga så för den tiden.

Han funderar ett ögonblick.

– Arbetsmiljön är också rätt annorlunda. Det är mycket säkrare idag.

Arbetet fortsätter 

Under sommaren kan besökare eventuellt få en glimt av det färdigrenoverade tornet.

– Vi kanske river en del av ställningen högst upp, så att besökare kan se lite mer av arbetet vi gjort i toppen av kyrkan. Men det beror på hur det går med målningen – den är mest väderberoende.

På kyrkogården planeras grusgångarna att återställas, och arbetet med att välkomna besökare vid huvudentrén har redan påbörjats med ny målning, konst från Sunderby folkhögskola och ny skylt.

I höst väntar dessutom ett nytt kapitel: fjärrvärmen är indragen och nu ska vattenburna element integreras i kyrkorummet. Det är en utredning som kräver noggranna avvägningar om hur rördragningen ska se ut utan att störa det kulturhistoriska interiören.

Har du blivit odödlig ännu?

Kyrktuppen, uppe på 67 meters höjd, ska enligt ryktet ska ge odödlighet åt den som rör den.

– Jag har varit upp där när vi tittade på hur fasaden såg ut, men nådde tyvärr inte hela vägen, säger Peter Vinsa med ett skratt. 

Peter Vinsa bygger in sin odödlighet i domkyrkans renovering istället.