Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Kärna församling Besöks- och postadress: Norrmalmsvägen 23, 58662 Linköping Telefon: +46(13)230550 E-post till Kärna församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Kaga kyrka

3D-fotografering

Gunnar Almevik et consortes från Göteborgs universitet har gjort en 3D-fotografering av målningarna och takstolen i Kaga kyrka.

 

Klicka här för att se de vackra målningarna.

Kaga kyrka ligger på Östgötaslätten nära Svartåns utlopp i sjön Roxen. Namnet går tillbaka på ett gammalt, svenskt, längre ord, där en del betyder hög (=höjd) och en annan del kav (=översvämmande vatten). Kyrkan uppfördes på 1100-talet medan Sverker den äldre var kung. På samma plats har man hittat rester efter en ännu tidigare kyrka. Den nuvarande kyrkan är en av de allra vackraste och bäst bevarade kyrkorna från medeltiden i Östergötland.

Från den äldsta kyrkobyggnaden stammar hela den nuvarande kyrkan utom vapenhuset, sakristian och tornets överdel. Spiran i nuvarande form är från 1700-talet. Den järnbeslagna dörren i sydportalen är ursprunglig och en av de äldsta bland de många järnbeslagna kyrkdörrarna i Linköpings stift.

Kaga kyrka är rikt dekorerad med unika. De romanska målningarna från 1200-talet är synliga endast från kyrkvinden, medan de gotiska målningarna från 1400-talet pryder valven nere i kyrkan. En av dessa föreställer kung Herodes gästabud med Johannes Döparens huvud på ett fat.

Predikstolen är tillverkad av snickarmästare Niclas Österbom 1747, som också utfört predikstolen i Linköpings domkyrka. Bland inventarierna märks särskilt en röd mässhake, tagen som krigsbyte under 30-åriga kriget på 1600-talet. Kyrksilvret är från 1700-talet. En runsten med inskrift från 1000-talet finns vid kyrkans vapenhus.

Redan på långt håll avtecknar sig den smäckra spiran mot himlen. Snart ser vi hela den vita välproportionerade skönheten, Kaga kyrka, och det är inte svårt att förstå att detta är en av stiftets populäraste bröllopskyrkor. Järnbeslagna ursprungliga ekdörrar finns kvar och vi går in genom den första. Traditionen säger att Sverker d.ä. lät uppföra kyrkan 1137 och allt talar för att årtalet stämmer.

Från den tiden härrör också ”Kagabiskopen”, den stenstaty som nu står här i vapenhuset. Dock är hans huvud av senare datum. Ett illa medfaret altarskåp från 1400-talet fångar blickarna. I mitten finns en så kallad ”Anna själv tredje” (=Jesusbarnet med mor Maria och mormor Anna), Johannes Döparen och S:ta Barbara Vid sidan på golvet står en kyrkklocka som fallit ned och ”tappat rösten” och en kyrkstock som påminner oss om gångna tiders syn på brottsbekämpning.

Dekorerade valvbågar

Inne i själva kyrkorummet välkomnar vackra dekorerade valvbågar från 1400-talets mitt, liksom en nätt predikstol, typ ”fågelholk”, från 1747, snidad av Niclas Österbom, som också gjort Domkyrkans.

De vackra  målningarna visar sig, trots sin skönhet, tala mycket om grymheter. I valvkappan i mitten tecknas olika scenbilder kring Johannes Döparens halshuggning

I valvkappan till vänster om predikstolen ses två kvinnor. Den ena är S:ta Katarina av Alexandria, visans ”Liten Karin”, med sitt stegelhjul. Den andra är S:ta Kakukilla, som anfalls av en hord råttor. För hennes skull besöker gärna tyska kyrkokonstkännare Kaga – väl medvetna om hennes märkliga bakgrund. På Irland brukade man som hjälp mot råttor åkalla ett manligt 500-talshelgon, Kolumkilla. Vaga, ofullständiga rykten om honom spreds i Tyskland på 1300-talet, där råttor verkligen var en plåga.

Dessvärre missförstods både namn och kön och ”hon” kom att avbildas i flera tyska kyrkor plus i en handfull svenska. Kagas framställning är dock helt unik. Konstnären? Troligen är det sitt självporträtt han gett oss vid valvbågens början på höger sida. Han var en efterföljare  (Amund?) till den berömde Risingemästaren. Han har målat också i koret. I varje valvkappa finns här två figurer, en från Gamla, en från Nya Testamentet. Ett språkband med trosbekännelsen slingrar mellan dem alla. Dessa figurer påbättrades1907. Absidens framställning av Kristus som Världshärskaren var då irreparabel och ersattas av en ny med samma grundmotiv. Spår av glorior från den ursprungliga målningen kan man dock se i släpljus som urgröpningar i putsen.

Bild: Linus Larsson

Målningar på vinden

Det kanske mest spännande återstår dock: 1200-talsmålningarna på kyrkvinden. Innan valven slogs i kyrkan, gick väggarna rakt upp mot ett platt tak. Högt upp på dessa väggar målades bilder, som valven sedan kom att dölja. Här skildras Jesu födelse, de vise männen, barnamorden i Betlehem och Jesu intåg i Jerusalem.

Ovanför altaret ser vi Kains och Abels offer av kött och säd – en symbolisk bild för nattvarden.

Vi kryper så genom en trång öppning mot långhuset. På norrväggen är tre munkhelgon avbildade, troligen Benedikt av Nursia, Berhard av Clairvaux och en oidentifierbar. På korväggen bredvid återser vi ”Liten Karin” med en knäböjande kvinna bredvid, säkerligen donatrix, det vill säga hon som bekostat målningarna. På andra sidan öppningen finns tveklöst S:t Olov, flankerad av två änglar.

Sydsidans figurer är spännande. En biskop utan helgongloria bevärdigas få finnas med. Vem? Det mesta talar för att det är linköpingsbiskopen Karl, som dog 1220 i korståg mot esterna. Hans bror Bengt sitter nu på biskopsstolen, en annan bror är Birger Jarl. Bredvid biskopen syns ånyo donatrix-figuren – gissningsvis deras mor Ingrid Ylva.

Läs mer om Kaga kyrka på Wikipedia!