Här följer några exempel på kyrkor som inte längre finns kvar, men som fortfarande berättar en del av vår lokala historia.
Harstad kyrka
Harstad kyrkoruin är resterna av en medeltida kyrka från slutet av 1100-talet. Ruinen och den tillhörande ödekyrkogården är det som återstår av Harstad socken. Platsen ligger vid Bosgård, i den västra utkanten av Väderstad.
Den tidigromanska stenkyrkan uppfördes under slutet av 1100-talet. År 1826 revs kyrkan efter beslut av dåvarande biskopen Uno von Troil, som hade beslutat att Harstad församling skulle slås samman med Väderstad. Den nya Väderstad kyrka stod klar och invigdes 1840 – den kyrka som vi fortfarande använder idag.
Men Harstads kyrka har inte helt försvunnit. Flera av de gamla inventarierna finns bevarade. På vinden i nuvarande Väderstad kyrka finns bland annat skulpturer och kors som tidigare funnits i både Harstad och den gamla Väderstad kyrka.
En inventarie är dopfunten, tillverkad av Mikael Hacke i Skänninge. Den kommer från Harstad kyrka och finns idag att beskåda i Väderstad kyrkorum.
Högby gamla kyrka
Av Högby gamla kyrka finns idag kyrkogården, delar av muren och flera runstenar kvar. Kyrkan uppfördes under 1100-talets senare del och var byggd i finhuggen kalksten. Den bestod av ett långhus, ett högt och avsmalnande torn samt ett lägre, något smalare kor som avslutades med en halvrund absid.
När kyrkan började rivas 1871 gjordes flera intressanta fynd. Bland annat upptäcktes sju runstenar. Den största restes på platsen för den gamla kyrkan och är idag känd som Högbystenen.
Under kyrkan hittades också rester av kalkmålningar från 1200- och 1300-talen. Under tornets golv fanns dessutom en kalkstenshäll med runor. Fynden tyder på att det kan ha funnits en helgedom, eller åtminstone en kyrkogård, på platsen redan under 1000-talet.
Den nya Högby kyrka byggdes ungefär en kilometer söder om den gamla kyrkplatsen och kom att användas gemensamt med Västra Skrukeby.
Sörby kyrka
Idag är det endast Sörby kyrkogård som finns kvar, men platsen bär på en lång historia. Begravningsplatsen ligger på en plats med anor från järnåldern, och även här finns runstenar bevarade.
Själva kyrkan revs 1791, men kyrkogården har fortsatt att användas som begravningsplats ända fram till våra dagar. Den omgärdas av en kallmurad naturstensmur och har under senare år rustats upp.
På så sätt lever den gamla kyrkplatsen vidare, även om själva kyrkan sedan länge är borta.
Väderstad gamla kyrka
Den gamla Väderstad kyrka låg på en höjd, vilket kan ha gett upphov till namnet. En annan förklaring är att kyrkan fått sitt namn efter byn Wädurstad, som i sin tur kan ha fått sitt namn efter en person med namnet Wädur.
Kyrkan var byggd av kalksten och hade ett högt torn med spåntäckt topp. Invändigt fanns bland annat en altartavla med förgyllda bilder. Under 1650-talet köptes en dopfunt och 1674 införskaffades en predikstol. Kyrkan målades invändigt 1694 av målarmästaren Gran, som bland annat målade gardiner över predikstolen.
Under 1700-talet förändrades kyrkan. De medeltida fönstren ersattes med större och 1724 målades kyrkans interiör vit. Samtidigt började kyrkan upplevas som alltmer trång. Under slutet av 1700-talet diskuterades därför en utbyggnad.
År 1784 rapporterades att både Väderstad och Harstad kyrkor var för små för församlingarna. Till slut revs de båda kyrkorna, med ungefär tio års mellanrum, och en ny kyrka uppfördes i Väderstad. Den nya kyrkan invigdes 1840.
Även om den gamla kyrkan är borta finns flera av dess inventarier bevarade. Altartavlan med de förgyllda bilderna finns i dagens kyrka, liksom dopfunten. Predikstolen finns bevarad på vinden.
Västra Skrukeby gamla kyrka
Av Västra Skrukeby gamla kyrka finns idag kyrkogården och själva kyrkplatsen kvar. När Västra Skrukeby och Högby församlingar senare slogs samman, revs de båda medeltidskyrkorna och en ny Högby kyrka byggdes.
Västra Skrukeby medeltida kyrka uppfördes under medeltiden i romanskt utförande. Den var byggd av gråsten med hörn och omfattningar i kalksten och bestod av ett långhus och ett smalare kor med små, rundbågiga fönsteröppningar. Koret avslutades med en halvrund absid med egen ingång. Norr om koret fanns en sakristia byggd i sten.
Vid någon tidpunkt tillkom låga valv som senare dekorerades med kyrkomålningar. När kyrkan avbildades 1669 fanns ett timrat vapenhus och en klockstapel, men inget torn. Under 1700-talet fick kyrkan ett torn, men redan 1758 slog åskan ner i det.
Man planerade först att auktionera ut kyrkan, men beslutet ändrades och kyrkan revs istället 1876. Idag markerar en minnessten platsen där den gamla kyrkan en gång stod.
Flera av kyrkans inventarier har däremot bevarats. Bland dem finns en altaruppsats med korsfästelsen, utförd av Bengt Wedulin i Hjo, en madonnabild i ek från 1200-talet och en dopfunt av Mikael Hakke. Även läktarbarriären med motiv av Salvator Mundi och de fyra evangelisterna finns kvar och hänger idag i Högby kyrka. Till inventarierna hör också en dopskål i mässing.
Ett kyrkligt arv som lever vidare
De gamla kyrkorna är borta, men deras historia är långt ifrån försvunnen. Genom ruiner, kyrkogårdar, runstenar och bevarade inventarier finns banden till det förflutna fortfarande kvar.
Kanske är det just detta som gör de gamla kyrkplatserna så fascinerande. De berättar inte bara om byggnader som en gång stod där, utan också om människorna som samlades där, firade gudstjänst, döpte sina barn och begravde sina anhöriga. Även när kyrkorna rivits har deras spår fått leva vidare – på andra platser och i våra nuvarande kyrkor.