Vänsterpartiet har en lång tradition av att stå upp för internationell solidaritet. De förändringar som skett av Sveriges biståndspolitik de senaste åren har ifrågasatts på flera punkter, även av V. Det finns skäl för kritiken.Anslagen till biståndsstrategier för Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika har mer än halverats mellan 2022 och 2026. Bistånd har villkorats med krav om återvändande. Många demokratiaktivister och människorättsförsvarare har förlorat sitt stöd från Sverige.
Nio av tio barn som lever i extrem fattigdom finns i Afrika söder om Sahara eller Södra Asien, två regioner som drabbats särskilt hårt av regeringens nedskärningar. Regeringens landfokusering har framför allt drabbat låginkomstländer och sköra konfliktstater, flertalet i Afrika.
För att vara trovärdigt behöver Vänsterpartiet också omsätta sin kritik i handling.
I den skuggbudget som partiet presenterade inför 2026 uttrycks att ”det är självklart” att biståndet ska uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) och att man successivt vill öka biståndet. Men siffrorna i skuggbudgeten är blygsamma och biståndsnivån minskar kraftigt, med 12,4 miljarder kronor i förhållande till partiets skuggbudget för 2025, från 1,01 procent av BNI 2025 till 0,79 procent 2026. Det är endast marginellt högre än i Socialdemokraternas skuggbudget (0,75 procent av BNI) och den budget som riksdagen fastslagit (0,74 procent).
Inför riksdagsvalet, och inte minst vid ett eventuellt regeringsskifte, kan V:s ambitioner för biståndet få stor betydelse. Därför är den blygsamma skuggbudgeten oroande.
Både C och MP budgeterar redan för ett bistånd motsvarande en procent av BNI. C når en procent genom att inrätta en separat fond för Ukraina med finansiering utanför det vanliga budgetramverket, på samma sätt som görs med det militära stödet.
Även EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget hanterar det civila stödet till Ukraina utanför den ordinarie budgeten. Vi välkomnar en sådan lösning så att Ukrainastödet inte tränger undan biståndet till världens fattigaste länder, vilket sker i dag. Det här kanske är en fråga där C och V kan kroka arm?
Rejäla förstärkningar av biståndet på kort tid har genomförts förr. Vissa hävdar att det efter 90-talskrisen tog flera mandatperioder att återgå till enprocentsnivån. Men i september 2004, när biståndet låg på 0,87 procent av BNI, enades Socialdemokraterna med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att återställa biståndet till en procent år 2006, vilket också gjordes. Principen upprätthölls sedan i 16 år, oavsett regering, fram till att Tidöregeringen tillträdde.
Utöver omfattande nedskärningar har Tidöregeringen använt stora delar av biståndet till migrationsinsatser, åtgärder som primärt utgår från svenska behov. Detta strider mot OECD:s biståndskommitté DAC:s regelverk som slår fast att insatser ska syfta till att möta behoven i samarbetsländerna. Samma avsteg från reglerna ser vi i regeringens användning av bistånd för att gynna svensk export, något som enligt OECD-DAC inte heller kan klassas som bistånd om det görs till ett överordnat syfte.
Ett starkt svenskt engagemang för de globala utvecklingsfrågorna kräver därför också att biståndets integritet försvaras.
Med V:a kritik av den rådande politiken blir det upp till bevis i det egna agerandet.
Kommer det en trovärdig plan för hur enprocentsmålet ska uppnås om V får inflytande? Blir rättighetsperspektivet styrande och kommer regelverket följas? Kommer biståndet att integreras i en ambitiös och långsiktig utrikespolitik och placeras stödet till Ukraina i en separat budget så att det inte tränger ut annat livsviktigt bistånd? Vi uppmanar V, liksom vi uppmanat andra partier, att i handling visa hur Sverige åter ska bli en solidarisk röst i världen. En röst som står upp för demokrati, människors rättigheter och global rättvisa. Vid ett eventuellt regeringsskifte kan partiets prioriteringar för 2027 och framåt få en avgörande betydelse.
ANNA TIBBLIN
generalsekreterare We Effect
MATTIAS BRUNANDER
generalsekreterare Diakonia
KARIN LEXEN,
Generalsekreterare
Naturskyddsföreningen
CHRISTINA CARLSSON
tf generalsekreterare
lan International Sverige
ERIK LYSÉN
chef Act Svenska kyrkan
GÖRAN HOLMQVIST
generalsekreterare ForumCiv
OSCAR ERNEROT
generalsekreterare Olof Palmes
Internationella Center
SUZANNE STANDFAST
generalsekreterare
Oxfam Sverige
Debattartikeln publicerades 7 april 2026.