Vikten av en snabb utbyggnad av social trygghet framkom tydligt i diskussionerna vid öppnandet av FN:s generalförsamling i förra veckan (v 38). Men det är inte bara i FN som frågan diskuteras. Erfarenheterna från pandemin har gjort att det idag finns en bred medvetenhet om att sociala trygghetssystem behöver expanderas kraftigt för att människor och länder ska klara nuvarande och kommande kriser. Omfattande forskning visar att social trygghet på ett tydligt sätt bidrar till minskad hunger och fattigdom, förbättrad utbildning, minskat våld mot kvinnor och ökad lokal ekonomisk aktivitet.
Majoritet av jordens befolkning saknar tillgång till social trygghet
Social trygghet är en mänsklig rättighet sedan 1947. För tio år sedan enades världssamfundet om ett slags minimipaket av allmän grundläggande inkomsttrygghet som alla länder ska införas snarast, som ett första steg i förverkligandet av rätten till social trygghet. Ändå saknar en majoritet av jordens befolkning fortfarande tillgång till någon form av social trygghet.
Driver Världsbanken på i rätt riktning?
Världsbanken är den i särklass viktigaste utvecklingsfinansiären på området och har under covidpandemin ensam stått för uppemot två tredjedelar av allt internationellt stöd till social trygghet i låg- och medelinkomstländer. Världsbanken har sedan lång tid förespråkat att sociala program ska riktas till de mest utsatta och hävdat att det är för dyrt att införa allmän social trygghet. 2014 ställde sig organisationen emellertid målet om universal social protection, samtidigt som den ser det som ”en vision” snarare än konkret mål.
Act Svenska kyrkan analyserar Världsbankens synsätt i ny rapport
Nu publicerar Act Svenska kyrkan rapporten Can a leopard change its spots? A critical analysis of the World Bank’s ‘progressive universalism’ approach to social protection i samarbete med Development Pathways och Action Contre la Faim Frankrike. I rapporten analyseras Världsbankens argumentation i relation till internationella standarder för social trygghet och riktlinjerna för gradvis införande (progressive realisation) som är en grundpelare i det internationella ramverket för mänskliga rättigheter. Det ges också en rad exempel på hur Världsbanken påverkat länders politik i praktiken.
- Världsbanken påstår att deras snävt fattigdomsriktade program bidrar till målet om social trygghet för alla, genom vad de kallar ”progressiv universalism”. Vår rapport visar att argumentationen är ihålig och att organisationen i många fall fortsätter att motarbeta länder som vill genomföra allmänna sociala program, säger Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare för social trygghet.
Rapporten visar att Världsbanken i många fall driver på länder för snäv behovsprövning, men ger också ett par exempel på när den accepterar och stöder mer generella satsningar.
- Jag hoppas att rapporten blir ett bra underlag för fortsatt dialog, både direkt med Världsbanken och med svenska regeringen som är en av dess ägare, säger Gunnel Axelsson Nycander.
Rapporten lanseras genom två webinarier:
Fredagen den 30 september, kl. 17.00 - Can leopards change their spots? A critical analysis of the World Bank’s ‘progressive universalism’ approach to social protection. Här kan du registrera dig samt se webinariet i efter hand.
Fredagen den 7 oktober, kl. 14.00-15.00, Progressive realisation: Building inclusive social protection systems in low- and middle-income countries using the principle of universality. Här kan du anmäla dig till webinariet.