Lyssna

"Folkliga" symboler och traditioner

Påskris, kycklingar och påskharar... Var kommer symbolerna och traditionerna kring påsken ifrån och har det alltid sett ut som det gör idag? Och har traditionerna något med kristendomen att göra?

Det korta svaret är: Ja, både symbolerna och traditionerna har sitt ursprung ur något som tydligt förknippas med kristendom, men många gånger i kombination med gamla riter och folklig tro.

Här kan du läsa lite mer om några av de symboler och traditioner som fortfarande anammas i samband med påsk.

Ägget är en symbol för Jesus och uppståndelsen 
Precis som kycklingen tar sig ur sitt skal, tog sig Jesus ur sin grav. Själva äggskalet är symbol för den tomma graven. 

Riset hjälpte till att påminna om Jesu lidande
Redan på 1600-talet togs kvistar av björk eller sälg in i hemmen. Detta gjordes till fastlagssöndagen, dvs söndagen innan påskfastan startade. På långfredagen skulle familjefadern sen smiska familjemedlemmarna, och eventuellt tjänstefolk, med riset - om än ofta symboliskt, som en påminnelse om Jesu lidande på korset. 
Risningen utvecklades till en lek och även barnen kunde risa föräldrarna. Den som sov längst kunde förvänta sig risning.
Det var troligen under 1700-talet som riset blev mer en prydnad och började att smyckas med t ex färgglada band eller pappersremsor med rim och visdomsord. 
Från 1800-talets mitt togs tappade fjädrar från hönsgården till riset, vilka ofta färgades. Sedan 1930-talet är fjädrarna det huvudsakliga pyntet.

Ägg fick inte ätas förrän på påskdagen 
Katolska tidens fasta slutade i och med påskdagen. Nu fick en äta både ägg och kött. Hönorna hade efter vintern värpt massor av ägg, som en inte fick äta förrän på påskdagen.  
Äggen kokades med t ex björklöv eller kryddor för att få fina färger och mönster, och blev gåvor till barn och tjänstefolk. Ibland togs äggen också med till kyrkan och välsignades där. 
I början av 1900-talet gör pappäggen sitt intåg i Sverige från Tyskland. När smågodiset kommer till Sverige kring 1920-30 tal blir det ett populärt innehåll i pappäggen, även att låta gömma äggen i trädgården. 

Förr sköt man i luften med gevär på påskdagen
Traditionellt är det på Skärtorsdagen och Påskdagen dessa ska vara i farten. På skärtorsdagen, ondskans kväll, blev Jesus blev förråd, förnekad och fängslad. Då sades det att all världens ondska och oknytt kom fram och häxorna flög till Blåkulla. På påskdagen, när Jesus återuppstod, segrade godheten över ondskan och häxorna fick återvända från Blåkulla.
Förr sköt man i luften med gevär på påskdagen, för att skrämma bort häxorna, och allra helst för att se till att de inte landade på gården. Seden ersattes senare av påsksmällare, som sedan 2002 är förbjudna.

Haren står för liv och fruktsamhet
Haren är symbol för liv och fruktsamhet då den är känd för sitt barnafödande. Haren har i äldre tider även symboliserat Maria och jungfrufödsel. 
Påskharen nämns skriftligt första gången i Sverige 1901, men redan på 1600-talet omtalas den i Tyskland - och att den gömde ägg till barnen.