Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Västerås Besöksadress: Domprostgården, V Kyrkogatan 3, 72215 Västerås Postadress: Svenska kyrkan Västerås, Box 5, 72103 Västerås Telefon: +46(21)814600 E-post till Svenska kyrkan Västerås

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Om Västerås domkyrka

Sedan omkring år 1100 har det funnits en domkyrka i Västerås, eller Västra Aros som staden då hette.

På 1100-talet byggdes den första domkyrkan, av gråsten. 1244 anlades ett dominikanerkloster, där Västerås Stadshus ligger idag, och vid samma tid började man att bygga ut domkyrkan med tegel. Den äldsta, västra delen återinvigdes den 16 augusti, enligt traditionen år 1271. På 1300- och 1400-talen byggdes kyrkan ut i alla väderstreck och fick sin nuvarande storlek 1517, 93 meter lång. Tornet är över hundra meter högt.

vad är en domkyrka?

Huvudkyrkan i varje stift kallas domkyrka (eller med ett internationellt ord "katedral"). Västerås stift tillkom på 1100-talet och omfattar Västmanland och Dalarna. Varje stift leds av en biskop. Den allra förste var, enligt traditionen, den engelske munken David som introducerade kristendomen i Västmanland på 1000-talet. Han är avbildad, med stav i handen, på en stenrelief från 1510 som finns till höger om domkyrkans huvudingång.

En levande kyrka, då som nu

Domkyrkan är också församlingskyrka och kyrka för alla som vistas i och besöker centrala Västerås. De fyra kyrkklockorna i det 100 meter höga domkyrkotornet ringer över tusen gånger varje år för att kalla till gudstjänst, dop, vigsel eller begravning.
Många volontärer är engagerade i olika uppgifter, bland annat i den stora musikverksamheten. I Västerås domkyrka erbjuds undervisning om kristen tro, föredrag, samtal och utställningar. Många skolklasser och andra grupper besöker också katedralen. Likaså tusentals turister. Sammanlagt kommer runt 200 000 besökare hit varje år, vilket gör Västerås domkyrka till ett av Västmanlands absolut största besöksmål.

14 saker du inte får missa

 

1. Triumfkrucifixet
Krucifixet är placerat på ungefär den plats där gränsen tidigare gick mellan församlingens och prästernas del av kyrkorummet. Den valvbågen kallas "triumfbågen". Korset är tre och en halv meter högt och Jesus avbildas i naturlig storlek. Det är tillverkat av ek under 1300-talet, troligen någonstans i Mälardalen.

2. De tre stegen
Fönstren De tre stegen är det första exemplet i Sverige på nonfigurativt glasmåleri i kyrklig miljö. Konstnärinnan Randi Fisher (1920-1997) har förenat katedralens medeltida stämning med ett modernistiskt formspråk. Fönstren tillkom vid den restaurering av domkyrkan som genomfördes 1958-61 under ledning av arkitekten Erik Lundberg.

3. Apostlakapellet
Altarskåpet beställdes till domkyrkans Apostlakapell från Bryssel. Det är tillverkat cirka 1515-1520 och tillskrivs bildsnidaren Jan III Bormans verkstad. Altarskåpet är av ek med förgyllda och målade skulpturer och har öppningsbara dörrar med målningar. På sockeln återges Jesus och de tolv apostlarna.

4. Epitafier (minnestavlor)
Västerås domkyrka har flest epitafier från den svenska stormaktstiden (1614-1718) av alla svenska kyrkor. De är inte gravmonument utan minnestavlor, uppsatta vid sidan av själva graven.
Epitafierna från 1600-talets början och mitt har vanligen en målning i centrum med den döde och hans familj avbildad som medsörjande nedanför Jesus på korset. Under 1600-talets senare del kom epitafierna främst att domineras av olika allegoriska framställningar. De snidades i trä av olika Stockholmsmästare, bl a den berömde Burchard Precht.

5. Högkoret och Stureskåpet
Stureskåpet anses vara landets största altarskåp. Det är tillverkat av ek i Antwerpen och skänkt 1516 av riksföreståndaren Sten Sture den yngre och hans hustru Kristina Gyllenstierna. När skåpet är helt öppet syns de snidande och förgyllda framställningarna av Jesu lidande och uppståndelse. Skåpet har dubbla par dörrar. När de inre är stängda, under advent och fastan, syns ett målat nattvardsmotiv. Veckan före påsk stängs även de yttre dörrarna.

6. Ljuskronorna kring högaltaret
Kring högaltaret hänger sju storslagna ljuskronor i mässing, alla från 1600-talet. De fyra lite luftigare kronorna, närmast altaret, kommer från Tyskland och Nederländerna. De tre största är sannolikt tillverkade på Skultuna Messingsbruk.

7. Brahegraven
Monumentet restes till minne av riksdrotsen Magnus Brahe och hans hustrur grevinnan Brita Leijonhufvud och friherrinnan Elena Bielke. Han var en av de fem riksämbetsmännen med rättsväsendet som sitt främsta ansvarsområde. Monumentet är i tysk-holländsk stil, av italiensk marmor och engelsk alabaster, uppfört 1637-48.

8. Erik XIV:s grav
Gustav Vasas äldste son kung Erik XIV dog 1577, förgiftad av brodern Johan III som övertagit tronen. Ursprungligen höjde sig den enkla graven bara något över golvnivån med ett diskret epitafium (bokstäverna ER, Ericus Rex=Kung Erik) på väggen. Genom Gustaf III:s försorg fick kung Erik 1797 en ståtligare grav i en svart italiensk marmorsarkofag, på en sockel av rödbrun ölandskalksten. På sarkofagen lades krona och spira som hämtades från Johan III:s gravmonument i Uppsala domkyrka.

9. Sankt Eriks kor
Koret, uppkallat efter Sveriges skyddspatron Erik den Helige, är begravningsplats för familjen Sture. Här vilar bl a riksföreståndare Svante Nilsson, död 1512, far till Sten Sture den yngre som skänkte det stora altarskåpet i högkoret. Han begravdes med ett riddarsvärd över bröstet. I koret finns en gravhäll över hans son Mauritius, död 1493 endast fem år gammal, avbildad iförd rustning. På 1800-talet revs korets innerväggar och en dörr togs upp i ytterväggen. 2017 placerades här Johannesskåpet, tillverkat i Lübeck mot slutet av 1400-talet.

10. Mariakapellet
Altarskåpet är tillverkat i Antwerpen omkring 1515. Huvudmotiv är jungfru Maria som himladrottning omgiven av en rosenkrans. Dörrarna är målade på båda sidorna. Sammanlagt tjugo scener ur Marias och Jesus liv är återgivna. Vid ytterväggen kan man provsitta de medeltida korstolar som tidigare stod i högkoret.

11. Depkens dopkapell
Simon Depken var en av Sveriges mest förmögna affärsmän under 1600-talets början. Efter hans död 1620 skänkte hans maka och barn en dopfunt med omslutande skrank till domkyrkan. Det är tillverkat i Lübeck och utfört i olika träslag. Skranket bärs upp av mans- och kvinnogestalter, några med könsöverskridande drag. Kapellet har kallats "ett av renässanstidens märkligaste konstarbeten i vårt land" och stilen på sniderierna har starka likheter med sniderierna på Regalskeppet Wasa. Familjen Depkens epitafium finns på en pelare strax intill.

12. Stora orgeln
Stora orgeln, tillverkad av firman Åkerman & Lund, stod färdig 1898. Fasaden och läktaren ritades av arkitekten Agi Lindegren. Under årens lopp har instrumentet utökats, och orgeln har nu 65 stämmor med omkring 4.500 pipor.

13. Skattkammaren
Den medeltida domkapitelsalen - genom historien även använd som både pannrum och sakristia - öppnades för allmänheten 2017. Här visas föremål som berättar om den kristna tron ur både ett historiskt och ett samtida perspektiv. De flesta av föremålen är Västerås domkyrkas egna eller tillhör någon av de många andra kyrkorna i Västerås.

14. Leksacer
En lekmiljö för barn! Här kan barn klä ut sig till biskop eller präst, leka nattvard, dop, vigsel och begravning eller fritt söka sig fram i kyrkans värld. Det ger en möjlighet till berättande och undervisning och att på ett tillgängligt sätt behandla frågor som rör livets riter och livsfrågorna som är relaterade till dessa.