Foto: Sara Bruggeman

Kyrkogårdarnas gröna kulturarv

Kyrkogårdarnas grönska utgör ett unikt kulturarv som bör tas tillvara, vårdas och utvecklas. Träden och växterna ger en biologisk mångfald samt rekreativa och kulturhistoriska värden.

Ta en tur ...

Sveriges kyrkogårdar hör till landets mest välskötta grönområden. Här finns många växter som är att betrakta som gröna kulturarv.

Ta en tur in i en värld av lummiga stigar och grusgångar kantade med gravar. På gravarna växer ormbunkar, kärleksört, dagliljor, rosor, syrener, funkior och murgrönor. Gravarna är inramade med skiljehäckar av liguster, måbär och buxbom. Bredvid gravvårdarna så tronar pampiga tujor och andra städsegröna växter upp sig.

Trädvård

På Uppsala kyrkogårdar arbetar vi med trädvårdsplaner. Träd behöver fortlöpande skötsel för att hållas säkra och bevarandevärda.

En ung trädallé på Gamla kyrkogården i Uppsala. Foto: Sara Bruggeman

Gamla kyrkogården i centrala Uppsala har vi i samråd med Länsstyrelsen planterat många nya träd. Vi upptäckte att större delen av våra gamla fina mäktiga alléer drabbats av almsjukan. De nyplanterade trädalléerna frodas och ska glädja många generationer framöver. I trädens grönska och i dess så småningom gamla ved bildas förutsättningar för biologisk mångfald.

På den nyare delen av Gamla kyrkogården ser vi även mycket utav 1960-talets fantastiska blandbuskage. Gravarna ligger här inbäddade i gröna gräsytor och många av gravarna har så kallade rygghäckar som kan vara av hagtorn, måbär eller blandbuskage.

Trädgårdsväxter från förr

Besöker du sedan Gamla Uppsala kyrkogård ute vid Gamla Uppsala högar så är det kanske den vackra kyrkan och muren som drar till sig blickarna i första läget, men om du tar en tur bland gravarna så får du en bild av växter som växte i folks trädgårdar förr. Man grävde ofta upp en tuva hemma och tog med den till graven.

Julros. Foto: Gosia Oledzka /Unsplash

Här på kyrkogården har vi hittat en väldigt gammal vacker julros och dessutom en ovanlig midsommarpion (Nordic Paradox). Det är växter som är en del av vårt gröna kulturarv.

  • På Uppsala kyrkogårdar arbetar vi dels med att ta tillvara på växter från återlämnade gravar samt att återanvända dem och dels med att aktivt se till så att fina miljöbildande växter blir kvar vid gravar inför nyupplåtelse. I vår plantskola på Berthåga kyrkogård delar vi plantor och förökar upp det gröna kulturarvet.

 

Ulleråkers kyrkogård, en grön oas. Foto: Sara Bruggeman

Pelarsalar av träd

Om du besöker Hammarby eller Ulleråkers kyrkogårdar så får du uppleva stora gamla träd som bildar pelarsalar. Trädbeståndet är företrädelsevis tall. På de här två kyrkogårdarna finns stora uppväxta exemplar av tujor och på Hammarby kyrkogård finns en pampig tujaallé.

 

Besök Vaksala kyrkogård och titta in i ett av de ihåliga träden. Foto: Sara Bruggeman

Gamla och ihåliga träd

Vaksala kyrkogård består av en äldre del och en yngre del. Den äldre delen innanför stenmuren har ett fint äldre trädbestånd av lönn, björk, ask och alm, men läckrast är de spektakulära gamla ihåliga lindarna. Vem bor i dem?

Det uppländska landskapet

Svajande gräs på Berthåga kyrkogård. Foto: Henrik Zetterberg

Berthåga kyrkogård ser man en palett av det uppländska landskapets träd och växter. Här finns gamla knotiga martallar, slån som vuxit upp och bildat knotiga små träd och landskapets naturliga blandning av vide, sälg, oxel, rönn, lönn, ek, tall och gran. Man kanske inte tänker på att miljön och en del av dessa växter kan bli en mindre vanlig syn i framtiden. Alla träd och buskar räknas dock inte som grönt kulturarv, men miljön i sig är viktig och bevarandevärd och därför blir det tillsammans ett grönt kulturarv.

Ta en titt vid kapell och krematoriebyggnaden. Barrväxterna planterades 1965 och ackompanjerar den ståtliga funkisbyggnaden väl.

Tips till dig som ska plantera en gravplantering

Foto: Elly Johnson

När vi pratar om grönt kulturarv som begrepp så menar vi alla äldre växter eller alla traditionella kyrkogårdsväxter som växer på kyrkogårdarna.

  • Det finns dock ett varumärke som heter Grönt kulturarv. Märkningen får användas fritt av den som vill producera och saluföra växter som uppfyller kriterierna för varumärket. Kriterierna är att arterna och sorterna ska ha varit odlade före 1960. De ska också vara sorter som tagits fram i Sverige och som dessutom bedöms vara värda att bevara. Runt om i Sveriges plantskolor saluförs växter märkta med etiketten Grönt kulturarv.

Vi på Uppsala kyrkogårdar blir givetvis glada när kyrkogårdsbesökare intresserar sig för växter med märkningen Grönt kulturarv. På så vis kan du aktivt vara med och bevara de gamla svenska kulturväxterna.