Gamla Uppsala kyrka med tillhörande stenmur en solig sommardag
Foto: Sara Bruggeman

Gamla Uppsala kyrkogård

Gamla Uppsala kyrkogård med sin långa och anrika historia, ligger på samma ås som de tre kungshögarna.

På en plats med anor

Svearikets kungsäte var placerat i Gamla Uppsala - en viktig plats både politiskt och religiöst samt som tings- och marknadsplats.

Hednatemplet

är omtalat och lär ha funnits på platsen. Adam av Bremen har på 1070-talet skildrat det tempel som innehöll gudabilder av Tor, Oden och Frej. Enligt beskrivningen for svearna vart nionde år till platsen för att fira blot.

En kyrka började byggas i Gamla Uppsala efter att templet, enligt historien, brunnit ned 1087.

Gamla Uppsala kyrka

fungerade som kyrkligt centrum fram till slutet av 1200-talet. Kyrkan byggdes av gråsten i romansk stil och fungerade från 1164 som domkyrka i Sveriges första ärkestift. Eftersom kyrkan brann på mitten av 1200-talet, började den nya domkyrkan att byggas i dagens Uppsala och ärkestiftet flyttades officiellt dit 1273.

Gamla Uppsala kyrka byggdes sedan om till en församlingskyrka.

Den äldre delen av kyrkogården 

har kvar delar av den ursprungliga bogårdsmuren, vilken ingår i muren som idag omger kyrkogården. Kyrkogården är lika gammal som kyrkan, dock är endast lite bevarat från äldre tider. Gamla Uppsala var redan i förkristen tid en viktig gravläggningsplats.

Gamla Uppsala högar 

är en anmärkningsvärd och framträdande del av landskapet i Gamla Uppsala. Datering har visat att högarna anlades mellan 500-600-talet.

De tre högarna har tillskrivits de gamla sveakungarna från samma period och är bland de största i Sverige. Enligt vissa myter skulle det vara Oden, Tor och Frej som vilar i högarna.

I omgivningen finns det också gravfält vilka har daterats till yngre järnåldern. Invid prästgården har gravar påträffats vilka härstammar från vikingatiden.

Kungsgårdsplatån 

ligger nordöst om kyrkan. Utgrävningar har visat att flera hallbyggnader stått där i omgångar. Platån var lägre till en början, men har höjts i samband med att nya hallbyggnader uppförts på platsen.

Den nyare delen av kyrkogården

växte fram i västlig riktning under 1930-talet. 1970 invigdes ytterligare ett område nedanför sluttningen norr om kyrkan. En ny ekonomigård byggdes 1982.