Präglad av medeltiden
Vaksala kyrkogård med sin lantliga karaktär har en kyrka och kyrkogård präglad av medeltiden. Den ursprungliga kyrkan, med en stark koppling till S:t Andreas, började byggas på 1100-talet.
Vaksala kyrka
uppfördes ursprungligen i romansk stil men omgestaltades under 1200- och 1300-talen i gotisk stil, vilket innebar att väggarna höjdes med nästan två meter. Under 1400-talet tillkom kapellen och kyrkkroppen erhöll sin nuvarande form.
En omfattande ombyggnation genomfördes på 1700-talet i nyklassicistisk stil, där bland annat kyrköppningen flyttades till väster.
Den äldre delen av kyrkogården
härrör precis som kyrkan från medeltiden. En beskrvning från 1600-talet skildrar att kyrkogården var inringad med en två meter hög bogårdsmur försedd med sadeltak av trä. Muren hade även tre stigluckor av tegel.
Utseendet på dagens kyrkogård är resultatet av 1800-talets omgestaltningar då den medeltida kyrkomuren byttes ut. Under samma period planterades träd och syrénhäck längs med den nya kyrkogårdsmuren.
Dagens utformning med strikta grusgångar och gravkvarter har till största delen växt fram under 1900-talet. 1952 anlades en urnlund sydöst om koret på den plats en klockstapel tidigare stått. Flera av de gravhällar, som idag återfinns inne i kyrkan, förmodas tidigare ha stått på kyrkogården.
Anmärkningsvärda gravvårdar
som finns på kyrkogården är exempelvis skräddarstenen från 1761 bakom kyrkans kor. Sara von Linnés grav är belägen i närheten av tiondeboden. Kyrkogårdens äldsta gravvård, norr om sakristian, är en vård i kalksten från 1739 prydd med dödssymbolerna.
Den nyare delen av kyrkogården
togs i bruk 1980, mycket på grund av att den äldre delen av kyrkogården var fullbelagd.
Tiondeboden
är byggnaden som står intill kyrkan. Den uppfördes i slutet av 1400-talet och användes som förråd och kyrkhärbärge.
Omkring 1760 inrättades ett sockenmagasin i byggnaden då de ursprungliga stenvalven i huvudvåningens båda rum revs. Kort därefter försågs taket med spån istället för tegel. På 1800-talet flyttades huvudingångarna från kyrkogårdssidan till motsatt sida, samtidigt som stentrappan tillkom.
Idag används byggnaden som förråd samt att hembygdsföreningen har museum i tiondebodens ena del.