I dag är det kyrkoval. I dag har nästan fem miljoner medlemmar rösträtt i Sveriges största trossamfund.
Halva Sveriges befolkning har möjlighet att använda sin demokratiska rätt och påverka Svenska kyrkans framtid.
Jag vet att en del frågar sig varför. Varför har Svenska kyrkan val?
Och varför ska den rösta, som inte är insatt eller engagerad, kanske mer än att gå i kyrkan på 1 advent, vid dop, konfirmation, vigsel och begravning.
Varför ska den medlem som inte anser sig vara särskilt eller alls troende bry sig om kyrkovalet, varför ska den rösta?
Och varför ska Svenska kyrkan ha ett beslutande organ som liknar riksdagen, med nomineringsgrupper som liknar de politiska partierna? Varför är Svenska kyrkan uppbyggd på det sättet? Det är relevanta frågor.
Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang – som andra ideella föreningar och värdebaserade organisationer. Alla är välkomna att ta initiativ och dela ansvar. Genom hela kyrkans historia har människor valts för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar.
Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka. Det innebär att den som är medlem har möjlighet att påverka sin församling, stiftet och Svenska kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet. Du som är medlem kan alltså påverka hur Svenska kyrkan ska arbeta på lokal och nationell nivå: vilka frågor och områden som ska prioriteras – hur medlemsavgiften ska användas.
Själva valhandlingen, att gå och rösta, kan man se som ett uttryck för att man bryr sig om Svenska kyrkan.
Demokratiska val är alltså en del av Svenska kyrkans tradition och kultur. Under lång tid var Svenska kyrkan en del av staten, det är vi inte längre – MEN, vi är fortfarande en demokratisk och medlemsstyrd organisation. Det är något att vara stolt över.
Varje röst räknas. Varje röst är viktig. Varje röst visar en omsorg om Svenska kyrkan och omsorg om den demokratiska grund som Svenska kyrkan vilar på.
I en värld och i en tid där antidemokratin och misstänksamheten mot etablerade institutioner (t.ex. parlamentarisk demokrati, fria medier, fritt rättsväsende, fri kultur) har stark vind i sina segel ser jag det som en del i min kristna kallelse att stå upp för demokratin och därigenom varje människas rätt och möjlighet att uttrycka sin fria vilja och åsikt. Även den som inte tänker, tycker eller röstar som jag själv.
Lärjungarna kom att tvista om vilken av dem som skulle anses vara den störste (Luk. 22:24).
Jesus säger: Nej, inte så. Det handlar inte om att vara störst – som kungar, som: … låter kalla sig folkets välgörare (Luk. 22:25). Inte som de som drivs av att få makt och status. Med er är det annorlunda (Luk. 22:26), säger han.
Jesus sätter den yngste, tjänaren och barnet främst, och säger: Var som de.
Som så ofta vänder han på perspektiv och makthierarkier, och vill få oss att tänka, se och leva på ett annat sätt.
Jag är mitt ibland er som er tjänare (Luk. 22:27).
Tjänaren. Den som hjälper, tar hand om, bryr sig om. Den som finns där.
Att tjäna. Det var Jesus jordiska uppdrag.
Det uppdraget gav han vidare till lärjungarna, som i sin tur förde det vidare till de första församlingarna, som förde uppdraget vidare i sin tur.
Att tjäna, blev kyrkans uppdrag: Att hjälpa, ta hand om, bry sig om, att finnas där.
Även om vi vet att det verkligen inte alltid sett ut så, genom historien. Tjänandet har inte alltid kommit före makt, berömmelse, ära och status. Men det (tjänandet) är en hörnsten i den kristna tron, i livet som kristen, och det är en del av kyrkans existensberättigande.
Uppdraget: att tjäna – att hjälpa. Bry sig om. Att ta hand om, finnas där – det gäller Svenska kyrkan, och det gäller Tyresö församling.
Tjänandet är målet. Det är inget redskap eller verktyg för att bli mer fullkomlig. Jesus tjänade inte för att bli vördad och störst – utan för att bry sig om, ta hand om, finnas där, att hjälpa. Det var svårt för lärjungarna att ta in.
Det var därför de tvistade. Det är svårt för oss att ta in. Men det är det som är vår uppgift. Att tjäna.
Det är uppdraget Jesus gav oss.
Vem vill tjäna och vem ska betjänas?
Det är frågan som dagens bibeltexter skickar med oss till valurnorna i dag.
Och svaret på frågan varför man ska rösta i kyrkovalet: För att Svenska kyrkan ska kunna fortsätta att tjäna: hjälpa, bry sig om, ta hand om, finnas där.
För tröst, kärlek, gemenskap. För ömhet och medkänsla.
När du står där utanför vallokalen. När du går och ställer dig i valbåset, med kuverten och valsedlarna i handen:
Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus (Fil. 2:5).
Jag är mitt ibland er, som er tjänare (Luk. 22:27).
Tack för din röst. Tack för att du värnar om demokratin och Svenska kyrkan.