Grav nr 3001-IN5 Klockare Petter Larsson
Klockare var förr en befattning i kyrkan, klockaren valdes av sockenstämman och han hade att biträda prästen med olika tillkännagivanden, sköta kyrkans inventarier, leda sången vid gudstjänsterna, hålla gott vin och varje år ersattes klockaren för inköp av papper, bläck och klockesmörja i räkenskapsboken.
Då den nya psalmboken utgavs år 1819 var den försedd med noter vilket det bara var dåvarande prästen Per Daniel Mellbin som kunde sjunga efter. Klockaren Jon i Skärslycke kunde det inte och han var därtill rätt gammal så Mellbin ville ha en ny klockare. Han hade hört en ung man som passerade prästgården sittandes på ett kvarnlass skönt sjungande.
Denne unge man var Peter (Petter) Larsson och var född den 3 juli 1794 i Östanbäck. Mellbin övertalade honom att av honom lära sig att sjunga efter noter och ombesörjde att han avlade klockarexamen i Skara. Han fick mycket beröm för sin sång i Skara och det har sagts att han då vid begravningar sjöng ute på kyrkogården kunde det höras 4-5 km långt bort.
Hans hustru Anna Katarina Andersdotter född 3 februari 1800 i Smedsgården och av parets 9 barn var 5 födda i Långkrok, ett torp under Smedsgården. De flyttade till Gubbegården och där är de 4 sista barnen födda. Och det var i samband med lagaskifte 1835 och då låg Gubbegården här mellan kyrkmuren och Landbogården, men utflyttades då. År 1850 flyttade Petter till Olofstorp där han dog år 1871. Där parets gravsten idag står, närmast stigluckan. Hit har den räddats från kyrkogårdens skräphög, enligt Oscar Väneby.
Då Petter en gång hösten 1840 besökte Gärdhems gästgivargård fanns där en annan gäst, engelsmannen Lloyd, känd som en stor björnjägare och tidvis bosatt på Ronnum. Några dagar tidigare hade han varit hos goda vänner i Åsaka på jakt och vems mark han var på var han aldrig noga med så det blev en tur även för Petter Larssons mark. I Gärdhem förebråddes Lloyd om detta av Petter som då fick en rejäl omgång varmed även Lloyds dräng var behjälplig. Det blev en tings sak och för en blånad, 2 blodviten, 1 skuffning och för minst 5 slag med Petters egen käpp fick Lloyd böta 5 Rd. För sveda och värk samt rättegångskostnader 10 Rd och för olovlig jakt 3 Rd och 16 sk. Hur jaktlyckan varit förtäljer inte historian.
Petter avlider den 8 juni 1871 och förs till sista vilan den 16 juni samma år. 4 år senar avlider Katarina den 21 januari 1875 och den 31 januari förs hon till sista vilan bredvid sin make.
Var deras gravsten hade sin ursprungliga plats är inte noterat någonstans.
Sammanställt av Maria Lindskog