Solen lyser över Rissne denna måndag när vi kliver in i lokalen där läxhjälpen håller till. Rummet är ljust och välkomnande, diakon Izolda håller på att duka fram fika i väntan på besökarna. Här, i en annars anonym föreningslokal, möts barn, volontärer och engagerade vuxna varje vecka för något som är så mycket mer än bara skolarbete. Det är glädje och värme. Det är framtidstro.
Läxhjälpen är ett samarbete mellan föreningen Verdandi och Goda Grannar, ett samarbete mellan flera ideella aktörer där vi från Sundbybergs församling ingår. Lokalen vi befinner oss i ägs av Förvaltaren, Sundbybergs kommunala hyresbolag. Nu har det förvandlats till ett vardagsrum för barn och unga i Rissne. Här finns trygghet, stöd och nyfikenhet – varje måndag, under terminstid, klockan 15 till 17.
I soffan sitter Faiza Rebandi från föreningen Verdandi. Hon som år 2023 fick utmärkelsen Årets Vänliga Sundbybergare, vilket hon verkligen lever upp till. När besökarna dyker upp in möts de med ett leende som skulle kunna smälta vilken grå vardag som helst.
– Jag mår bra, men när jag ser er blir jag ännu piggare och gladare, säger hon utan omsvep till två tjejer som genast slår sig ner vid långbordet och tar fram sina böcker.
Vi slår oss ner vid samma bord. Läxan för dagen rör Medier. Snart är samtalet i gång om public service, reklamfinansierade tv-kanaler och medias roll i demokratin. Att en gammal medievetare från kyrkan råkade vara på plats just den här dagen var kanske inte en slump – eller åtminstone var det en lycklig sådan.
Barnen är duktiga och pålästa och vet vad som ingår i public service, men när vi diskuterar underhållning verkar de föredra det som visas i andra kanaler: ”Masked Singer” är min favorit, säger den ena, “Jag skulle vilja se Förrädarna” säger den andra.
Izolda kryssar naturligt mellan besökarna. Det märks att hon trivs.
– Att få möta barnen både där de är i livet och där de är i sina studier – det är en kul kombination, säger hon.
Izolda pratar svenska, engelska, spanska – och polska ifall det skulle behövas.
Och Kim, civilingenjören med lång erfarenhet som teknikinformatör, hjälper gärna till med både matematikens språk och svenska.
Fika är självklart.
– Det går inte att tänka utan en chokladboll, säger någon och skrattar.
Det är stimmigt, men tryggt. Och mitt i allt det där lite röriga görs ett litet framsteg i studierna varje måndag.
Men verksamheten som Goda Grannar driver sträcker sig längre än dessa två timmar. På förmiddagarna hålls språkcafé i samma lokal. Då kommer vuxna – några av dem nyanlända – för att träna svenska. På caféet ges inga lektioner utan man pratar tillsammans och rättar varann vänligt.
– Det är viktigt med en trygg plats där man verkligan kan öva på språket, förklarar Faiza, som vet hur det är att lära sig ett nytt språk som vuxen.
Det är lätt att tänka att vår insats som kyrka är liten i sammanhanget. Men kanske är det just så här Guds rike byggs – i samarbete, i små steg, i närvaro. En måndag
i taget.