Hon är ekonom på deltid i Mellösa församling i Sörmland – och en av de tio högst rankade makthavarna i Sverige på sociala medier i kategorin ekonomi/sparande. Möt SaraLi Eder, en kvinna som brinner för återbruk.
Text: Ingalill Bergensten / Foto: Carolin Ericson
DET ÄR NÅGRA ord som återkommer under samtalet med SaraLi Eder – hållbarhet, cirkulärt, klimat, sparande och långsiktig ekonomisk trygghet. Och så förstås återbruk. Detta är ord och värderingar som hon levt efter under många år och som hon till sin glädje fann ett engagemang för på sin nya arbetsplats i Mellösa församling.
I vår är det fem år sedan SaraLi och hennes man Karl hittade huset i den idyll som byn runt kyrkan i Mellösa utgör. De bodde då i en lägenhet på 69 kvadrat i Älvsjö i Stockholm och hade en tid letat hus på landet men inte varit överens om objekten som dykt upp på radarn.
– Vi hade helt olika syn på vilken typ av hus vi skulle ha. Jag kunde tänka mig ett riktigt renoveringsobjekt men Karl ville ha ett hus i bättre skick. Det här var det första huset som vi var helt överens om. Vi blev kära i det gula huset på 110 kvadrat och kände båda att här ville vi slå rot och låta våra barn växa upp. Dessutom fick vi två hus till på tomten plus en lada!
I ett av de mindre husen som trängs på södersluttningen har Karl nu sin arbetsplats. I ladan snickras och hantverkas det och där har Sara också ordnat klädbytardagar samt haft loppis sommartid.
– Att flytta till Mellösa var lite som att komma hem, för mig, berättar SaraLi som är uppvuxen i Arvidsjaur i Lappland.
Hon syftar inte på själva landskapstypen utan mer på det personliga engagemang som mött paret i form av exempelvis grannar som ringer och frågar om familjen Eder har vatten då det varit strömavbrott i över ett dygn.
– Man bor glesare här än i stan, men människor här bryr sig mer om sina grannar. Ungefär som där jag växte upp.
NÄR SARALI VAR sexton år flyttade hon till sin pappa i Umeå och gick gymnasiet där. Sedan blev det Stockholm och arbete i bland annat modeindustrin och som servitris innan hon utbildade sig till marknadsekonom.
Redan som mycket ung började hon spara en del av sin lön.
– Jag är nog i grunden en hamsterpersonlighet, konstaterar SaraLi.
– När jag arbetade som servitris hade jag inte mycket pengar men lyckades ändå spara en hel del. Det grundlade min förvissning om att det är inte bara hur mycket man tjänar som avgör om man kan skapa en buffert. Det är inte det som man får in som är viktigast utan det är utflödet. Att man kan hushålla med det man har.
Sparandet fortsatte under många år och när det unga paret hittat sitt drömhus kunde de därför betala det kontant. Något som uppmärksammats i riksmedia.
SEDAN I HÖSTAS är SaraLi ekonom på deltid i Mellösa församling. Det var ingenting hon anade när hon och hennes man flyttade till huset i Mellösaby som har den vita kyrkan på höjden som nära granne.
– Barnen började gå i kyrkans olika verksamheter och jag började gå på alla fina konserter som ordnades i kyrkan. Så småningom blev jag vän med några som arbetar i kyrkan och när den förra ekonomen Örjan Edman, som för övrigt var en av de första som stannande vid vår grind och pratade med mig, slutade blev jag uppmanad att söka tjänsten. Och 1 september började jag arbeta i församlingen.
Att arbeta i kyrkans värld var nytt för SaraLi som jobbat som ekonom för privata bolag, bland annat ett filmbolag. Men hon var inte främmande för kyrkan i övrigt.
– Svenska kyrkan har alltid funnits med sedan jag var barn. Jag är döpt, konfirmerad och har gift mig i kyrkan. Men kanske var jag tidigare mer som svenskar i allmänhet och gick i kyrkan på de stora högtiderna. Tyckte om de traditioner som kyrkan för vidare. nya prylar över huvud taget.
– Jag lagar, lappar, syr om och återanvänder tyger och kläder jag fått eller hittat på loppis eller bytardagar.
– Numera går jag oftare, inte minst därför att dottern sjunger i en av församlingens sex körer. Och jag känner mer och mer att i den tid som nu är behöver människor något att tro på och inspireras av. Min församling gör många bra saker och har en syn på hållbarhet, klimat och miljö som jag delar. Vi måste värna skapelsen mer och sluta leva så kortsiktigt som vi i väst gör.
JUST ORON FÖR klimatet och vad man kan göra som enskild för att hushålla med jordens resurser fick SaraLi att starta det instagramkonto som gjort att hon numera räknas som en ”maktfaktor" på sociala medier inom ämnet ekonomi/sparande.
– Jag startade kontot 2017 och skrev då anonymt om frågor som låg mig varmt om hjärtat. Jag startade egentligen kontot för att känna mig mindre ensam och hitta några att dela tips och idéer om hållbarhet med. Jag var först anonym därför att jag var rädd att jag skulle få kritik för det jag skrev om exempelvis att inte kasta mat utifrån hållbarhetsdatum och att laga och lappa kläder. Enkla spartips egentligen. Men responsen blev enorm och sedan fem år skriver jag under mitt eget namn.
Tanken med SaraLis instagramkonto och spartips är alltså inte att ge tips om hur en människa kan maximera sina pengar utan mer om tanken om att alla behöver en personlig buffert därför att det ger långsiktig ekonomisk trygghet.
– Och att tillämpa återbruk och cirkulär ekonomi bidrar till att klimatet förbättras. Vi behöver bli mer solidariska, se till att alla har det bra, säger SaraLi som sedan flera år tillbaka aldrig köper nya kläder och ytterst sällan
Hur gör du för att stå emot all reklam som sköljer över oss och leder till impulsköp?
– Nu är jag ju utbildad marknadsekonom så jag känner igen knepen och kan genomskåda dem. Sedan har jag insett att jag inte blir lyckligare av att köpa saker. Att unna sig något är för mig att exempelvis ha råd att ta ledigt på barnens lov.
PÅ SARALIS INSTAGRAMKONTO finns många exempel på otroligt läckra klänningar hon sytt av gamla tyger, exempelvis påslakan. Hon syr även kläder till barnen.
– Många tror att det är en uppoffring att sluta shoppa nya saker. För mig är det tvärtom. Jag är glad över allt jag lärt mig sedan jag slutade köpa nya saker. Numera kan jag faktiskt sykläder och klä om och renovera möbler. Jag älskar att hitta nya användningsområden för saker som kasserats. Egentligen kan det mesta som är trasigt bli något annat.
I STORT SETT inga möbler i det charmiga 1800-talshuset invid Harpsundsvägen i Mellösaby har paret Eder köpt nya. En del är arvegods som soffbordet i teak som SaraLi slipat och oljat och hennes man gjort en hylla av snören undertill. I en av hallarna står en stor byrå som SaraLi hittade på nätet på en sajt för saker som skänkes. Flera möbler är också kvar från husets förra ägare, bland annat ett vackert litet bord där några prydnadssaker står samlade. I ett rum hänger en snygg lampa som SaraLi gjort av en trasig tvättkorg.
– Vårt hem är inte supermatchat, men det är inte torftigt. Och fastän jag säljer av saker på nätet då och då, bland annat för att finansiera semesteraktiviteter, har vi ändå saker så det räcker och blir över. Det är härligt och lättstädat att ha det lite minimalistiskt, säger SaraLi nöjt.
SEDAN 2015 ÄR SaraLi och familjen vad hon kallar ”flygfri” så sedan dess har det blivit många semestrar på hemmaplan och hos parets föräldrar.
– Det är ingen uppoffring för oss att tillbringa semestern här i Mellösa för vi har gångavstånd till vår närmaste badplats. Men då vi ska hälsa på min mamma som bor i Frankrike åker vi elbil eller tåg. Och jag spar helst ihop till semesterresan i förväg så att vi slipper ta av vår nuvarande buffert.
Ett sätt att spara pengar har för SaraLi blivit att odla egna grönsaker samt att ha egna höns. SaraLi är vegetarian men äter ägg. Och lagar det mesta av sin mat från grunden.
– Att ha egna höns blev en ögonöppnare för mig hur hemskt det är att låta dessa charmiga, personligheter till djur trängas i gigantiska djurfabriker!
Och på frågan om vad hon ser sig själv göra om tio år svarar SaraLi först:
– Ha fler hönor och större odlingar! Men jag hoppas också att jag har samma kollegor och jobbar med samma saker – både som ekonom i kyrkan och med egna kreativa projekt. Kanske att jag deltar i något hållbarhetsprojekt på Strängnäs stift?
För SaraLis tanke är att kyrkan skulle kunna positionera sig mer då det gäller att värna skapelsen. Ta en tydligare ståndpunkt vad gäller långsiktigt förvaltarskap exempelvis då det gäller skogsbruket, miljön och klimatet.
– Vi kan inte lita på att politikerna ensamma klarar av klimatfrågan. Och vi kan inte lägga ansvaret på enskilda individer bara. Svenska kyrkan är en organisation som inte behöver göra vinst och som kan tänka mer långsiktigt.
– Lokalt görs redan många bra saker. I min församling odlar kyrkogårdspersonalen exempelvis redan blommorna som vi använder i kyrkan. Och vi har barngrupper som jobbar med temat återbruk och kyrkan står i år som arrangör för klädbytardagen för barn. Vi kommer också att arbeta fram en egen hållbarhetspolicy. Så det händer många bra saker, det är viktigt att komma ihåg. Men vi kan och måste bli bättre, säger ”återbruksprofeten” SaraLi Eder vars röst hörs över hela Sverige från en liten by i Sörmland.
Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i Portalen, nr 1, 2026.