I år har Nya testamentet funnits översatt till svenska i 500 år. Det är en stor händelse på många sätt. När Thet Nyia Testamentit på Swensko gavs ut utgjorde bokverket den mest omfattande publikation som getts ut på svenska dittills. Det kom att utgöra en grund för det nysvenska språket.
– Bland språkvetare talas det om att även det svenska språket fyller 500 år. Det är ett tecken på vilken stor betydelse bibelöversättning har, berättar Anders Göranzon, Bibelsällskapets generalsekreterare.
Första steget till den första översättningen av hela Nya testamentet till svenska togs 11 juni 1525. Kung Gustav Vasa befallde att den valde ärkebiskopen Johannes Magnus skulle skicka ut en skrivelse, där han gav i uppdrag till domkapitlen i stiften och vissa klosterordnar att översätta var sin del av NT. Länge rådde uppfattningen att hela översättningen gjordes av Laurentius Andreæ och/eller Olaus Petri.
Nutida forskning visar dock att Johannes Magnus brev verkligen ledde till en insats av flera inblandade aktörer; dock var just Olaus Petri en av de mer aktiva av dessa. NT 1526 är en översättning som kan beskrivas som både katolsk och reformatorisk. NT 1526 utgör en viktig vattendelare i svenska språkets historia. Gränsen mellan fornsvenska och nysvenska brukar dras här. Exempelvis infördes den svenska bokstaven ”å” i detta sammanhang.
– När vi i år firar 500-årsjubileet av den första översättningen av Nya testamentet till svenska är det möjligheten att få läsa Bibeln på sitt eget hjärtas språk som är firningsämnet. Det blir också viktigt att uppmärksamma att det också i dagens Sverige talas en mängd olika språk, betonar Anders Göranzon.
Språket förändras och forskningen om de grekiska texterna utvecklas kontinuerligt. Sedan 1526 har nya översättningar sett dagens ljus. I höst kommer en ny översättning av Nya testamentet med ambitionen att förena aktuell textforskning med ett nutida, begripligt språk så att texterna ska bli tillgängliga och meningsfulla för dagens läsare.