Det är onsdag eftermiddag. En trappa ner under Härlanda kyrka är det ännu ganska tomt – men om en stund ska Mammakören träffas för övning. I foajén träffar jag Pascaline Lindqvist som är med i kören. År 2013 flyttade hon från Frankrike för ett jobb på Volvo. Här i Göteborg träffade hon sin man och de slog sig ner i Kålltorp. Pascaline är uppvuxen som katolik och hennes man inom Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan. Härlanda kyrka låg nära deras nya bostad och de testade att gå hit på gudstjänst.
– Jag tyckte det kändes väldigt välkomnande och öppet – en trygg plats. Det var också mysigt med kyrkkaffet efter gudstjänsten, säger Pascaline.
En plats för tro och gemenskap
För Pascaline har tron formats genom uppväxten som katolik. Hon har många fina minnen från klostret i Taizé dit ungdomar från många länder reser varje år. Men vilken kyrka hon går till är mindre viktigt. Desto viktigare är det att hitta ett sammanhang där hon och familjen trivs.
– Att komma till kyrkan hjälper min tro. Här finns plats att fundera kring värderingar och det som är viktigt i livet. Jag uppskattar också det sociala – att träffa andra. För mig har det bidragit till integration. Det är inte helt lätt att flytta som vuxen och hitta nya vänner. Det tog tid för mig, och jag tror att kyrkan hjälpte mig med det.
När sonen Mathéo och sedan Louise föddes blev det naturligt att de blev döpta i Härlanda. Den tillresta släkten från Frankrike och Varberg kunde samlas i församlingshemmet, det var väldigt bra anpassat, tycker hon.
– Med Mathéo gick jag till öppna förskolan och jag uppskattade verkligen musikstunderna där. Det var också en fin gemenskap med andra familjer, berättar hon.