Norrköpings krematorium möter framtiden

Krematoriet har dimensionerats för att kunna hantera Norrköpings stigande befolkningsmängd och miljöanpassats för att göra minsta möjliga klimatavtryck. Även intressanta kulturhistoriska värden har återställts i byggnaden.

Arkitekterna vid Fredriksson arkitektkontor AB med Felix Freudenthal Lotz i spetsen, har tagit fram ritningarna. Bland annat har två helt nya kremationsugnar installerats, som drivs helt fossilfritt med RME rapsmetylester.

Vad gäller den kulturhistoriska biten återställs bland annat den vackra pelargången utomhus som funnits längs långsidan av Himmelstalunds kapell. Även det igensatta fönstret framme vid koret i ceremonisalen har åter öppnats upp och får kasta sitt ljus på fresken av Olle Hjortzberg, som på ett finurligt sätt utnyttjar just fönstrets ljus över målningen, vilket hade gått förlorat när det stora fönstret minskades på 1960-talet.

När Norrköpings krematorium stod klart 1938 var det en av de första stora funkisbyggnaderna i sitt slag och mycket intressant i arkitektkretsar. Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee stod för ritningarna, men innan dess hade arkitekten Carl Bergsten fått rita sitt förslag, som fått avslag. Om Carl Bergstens förslag hade beviljats hade Norrköping haft en egen pyramid! Bergstens första förslag var just en pyramidbyggnad, med förbränningsugnen finurligt gömd i pyramidens topp.

Carl Bergstens förslag orsakade het debatt under 1930-talet, som till stor del fördes via hetlevrade insändare i lokalpressen, den så kallade krematoriestriden. I dagens läge kunde man inte vara mer överens om hur krematoriet ska se ut, nu när Norrköpings krematorium byggts ut för att klara kraven inför framtiden.