Hej Sigrid!
Du har påbörjat ett strategiskt arbete kring inköp av livsmedel i Kolmårdens församling. Hur kom det sig att du initierade detta?
Det kom av en känsla av att det blev mycket svinn. Vi köpte till exempel in tre smörpaket till tre respektive verksamheter och de hann bli dåliga innan de användes upp. Vi såg att vi behövde ett nytt system för att göra det mer ekonomiskt, hållbart och mindre tidskrävande med livsmedelsinköp.
Hur ser upplägget ut, enkelt beskrivet?
I varje enhet (vi har tre) finns det en medarbetare som har ansvar för att beställa varor. Övriga medarbetare lämnar in inköpslistor i god tid. Livsmedel som finns i kylskåpen används upp av alla så att inget behöver slängas.
Vi har också en livsmedelsgrupp bestående av församlingsherde, ansvarig från varje enhet samt administratör som också är hållbarhetsambassadör i församlingen. Gruppen träffas någon gång per år.
Hur kan samtalen se ut på ett sådant möte?
Då tar vi upp eventuella svårigheter och om vi behöver justera rutinen, vad som funkar bra och om vi kan ta fler steg för att göra det mer hållbart. Gruppen rapporterar sedan till arbetsledare och enheterna.
Ni har påbörjat ett arbete med riktlinjer för vad man ska förhålla sig till vid inköp. Hur ser dessa ut såhär långt?
Just nu håller vi oss till tre förhållningsregler:
- Vi köper endast svenskt kött
- Vi köper endast svenska mejeriprodukter, gärna ekologiskt
- Kaffe och te ska vara rättvisemärkt
Vad ser du som den största utmaningen i detta arbetet?
Jag ser två utmaningar som vi behöver ta oss an. Dels handlar det om ren kunskap. Vilka livsmedel lämnar minst klimatavtryck? Hur kan vi jobba mer med säsongsbetonad matlagning? Kunskap gör oss trygga att välja bättre och klokare. Jag tror att vi behöver stötta varandra i olika små beslut. Till exempel att det under vinter inte behöver finnas paprika till mackan eller den mängden kött det står i receptet till köttsoppan.
Men jag ser också att vi behöver ha med oss alla goda ideella krafter som också jobbar med livsmedel i församlingen. De som till exempel bakar och lagar soppa. Vi behöver jobba tillsammans för att kunna ta fler steg framåt för ett mer hållbart arbete.
Vad ser du som den största möjligheten i det?
Vi ser att bara de steg vi hittills har tagit har gjort att vi tar ett större kollektivt ansvar för livsmedelshanteringen. Men vi ser också vårt arbete i församlingen som en stor helhet. Vi är inte små öar av verksamhet utan församling som tar ett större helhetsansvar. Jag tror att vi genom vårt handlande kan inspirera församlingsmedlemmar som rör sig i våra olika sammanhang. Det finns stora möjligheter till ett naturligt påverkansarbete bara genom att vara tydliga med hur vi jobbar i församlingen. När det gäller kunskap ser jag också stora möjligheter att jobba pastoratsgemensamt. Jag tror att vi alla kämpar med liknande frågor.