Vad tänker du kring begreppet hållbarhet?
– Jag tror att många lägger in miljö i begreppet, som miljöanpassat och miljövänligt. Jag tänker också mycket på beteende och har alltid gjort det, kanske kopplat till mitt jobb inom fastighetssektorn. Där påverkas energianvänding av hur vi använder energi, hur vi nyttjar lokaler, hur vi ser på en droppande kran. Ser jag att det ryker eller ångar om ett tak i kylan tänker jag genast –”Kan vi använda den här informationen till något?”. Att tänka orsak och verkan samt hur vi nyttjar våra resurser.
Hur ser du att din roll kan bidra till hållbarhetsarbetet i pastoratet?
– I min roll försöker jag hålla ihop vår energianvändning. Vi har som en liten energiavdelning med energiingenjör, drifttekniker och mig själv där vi tillsammans försöker hitta åtgärder för att minska energianvändningen. Det kan vi göra dels genom tekniska installationer som att byta ut ventilations- eller värmesystem eller att ha dialog
om hur vi använder energi, lokaler
och ytor.
Mäter och utvärderar vi vår energianvändning idag och hur gör vi i så fall det?
– Dels så har vi täta avstämningar med Vattenfall som vi köper el av. Sedan så har vi system där vi mäter all energianvänding utifrån till exempel temperatur i kyrkorna, på varmvatten och tilluft. Där kan vi följa allt i realtid och se hur det påverkas när temperaturen går upp eller ner och så vidare. Utifrån det kan vi diskutera om det är rimliga värden och se kostnadsförändring beroende på till exempel om en lokal värms upp till 18 eller 22 grader. En diskussion kan också vara vad som är acceptabelt för en besökare. Förväntningar kontra påverkan på miljön.
Tror du en medarbetare generellt vet vad skillnaden i uppvärmning för 18 till 21 grader kostar?
– Nej, det tror jag inte. Det är ganska svårt att veta också för det beror på vad det är för kyrka också. En utmaning med kyrkor är att det är väldigt högt i tak. I den bästa av världar skulle vi vilja ha fläktar i taket som trycker ner varmluften igen. Men det skulle nog vara bra att ta fram en generell siffra för en genomsnittskyrka. Om man tittar på de stora, klassiska, kulturminnesskyddade kyrkorna skulle det vara intressant med lite riktvärden för att få en aha-upplevelse.
Var finns vår största energibesparingspotential i fastigheterna, kanske på kort
och lång sikt?
– Långsiktigt kommer vi spara energi och pengar på att byta ut de tekniska installationerna som vi inte har satsat så hårt på genom åren. Vi har jobbat mycket med våra yttre skal som tak och fasad så att kyrkan ser bra ut. Framöver kommer vi behöva jobba med ventilations- och värmesystem. På kort sikt kan man göra mycket med beteendeförändringar. Sådant som att värma upp färre kyrkor när det är väldigt kallt ute, göra flera på varandra följande bokningar samma dag i en kyrka och liknande insatser.
Jag tänker att det är utmanande att arbeta med ventilationssystem och liknande i gamla kyrkor?
– Ja, det är det. Men vi har personal internt som är duktiga på detta och vi arbetar med företag med specialistkompetens. Det handlar om en dialog hur vi kan göra. Alla kyrkor har inte riktiga ventilationssystem heller, det ser lite olika ut. I Vånga där vi byggde in församlingshemmet i kyrkan har vi en helt annan typ av ventilation till exempel. Kyrkor är komplexa miljöer. Ta en kyrka som stått i tusen år, då är vi en ganska liten prick i kyrkans tidslinje, där vi har börjat trycka in ventilation, värme och el till exempel. Det är fascinerande hur man förr murade in ventilationskanaler i sten i kyrkorna och fick det att fungera.
Har du lärt dig något om gamla metoder av att arbeta med kyrkor?
– Ja, att det inte behöver vara så komplicerat! Idag så blir allt så komplicerat och väldigt noga uträknat och allt ska kunna styras och mätas.
Då gjorde man det bara rätt från början – man byggde kyrkan, murade sina ventilationskanaler och så funkade det bara. Det funkar så länge man inte värmer upp. Det är lätt att det händer något när vi renoverar, det räcker att vi målar med en annan färg så påverkar vi funktionen, till exempel att det blir för tätt. Vi förstör balansen. Det är väldigt intressant att jobba med!
Hur kan vi tänka kring vår egen energiproduktion i kombination med energieffektiviseringen?
– Solceller är ett jättebra komplement för oss för att minska vårt inköp av energi. Framför allt direkt kopplat till verksamheten i just den byggnaden där solcellerna sitter. Man ska egentligen inte ha fler solceller än de man nyttjar lokalt, för då handlar det mer om att sälja el ut på nätet. Det blir en annan diskussion och det kostar idag pengar. Det kan bli intressant framåt att titta på batterier så att man kan spara el, respektera ladda el när kostnaden är lägre till exempel, till verksamhet som bedrivs utanför soltimmar.
Har vi något systematiskt arbete för att följa upp energianvändning och påverka beteenden?
– Det handlar framförallt om dialog. Jag är själv ute ganska mycket och pratar med till exempel vaktmästare kopplat till energi. Vi diskuterar generellt kring att få ner våra energikostnader, men det innebär ju i praktiken samma sak som energiförbrukningen. Vår energiingenjör tittar också mycket på detta. Ett exempel kan vara att det i vissa lokaler passar bra att ventilationssystemet går igång när man larmar av och går in istället för att den står på hela tiden.
Vad är det för el vi köper in?
– Vi köper in miljömärkt el från Vattenfall.
Vad skulle du behöva som fastighetschef för att kunna bli ännu mer effektiv i hållbarhetsarbetet?
– Jag skulle vilja att vi hade fokus på och mer förståelse för att v behöver byta ut våra tekniska system i byggnaderna också, att jobba lika mycket med insidan som utsidan, så hjärtat i fastigheterna ska fungera. Det är såklart förknippat med en del kostnader, men det är alltid mer kostnadseffektivt att vara proaktiv i stället för att tvingas till insatser. Det är alltid värre att byta något akut än att man gör det med en plan och upphandling över tid.
Får man externt tillskott för sådant?
– Nej, det får man generellt inte. Det kan finnas energiprojekt inom kyrkan som kan söka pengar för men oftast inte. Men för ytskikt kan man söka så kallad kyrkoantikvarisk ersättning från stiftet.
Var i ditt liv hittar du hopp och handlingskraft för det här arbetet?
– Många kan ändå förstå och känna igen sig i det här. Det är inte så svårt att ta på när man väl pratar om det. Men sedan kan det vara svårare att gå från att prata om det till att faktiskt göra det.