Generellt sett så är ek det trädslag som det bildas flest och snabbast håligheter i, därav är det också det trädslag som vi hittar flest arter på. Men andra lövträd såsom Lönn, Ask, Lind osv. har också en god mångfald. Håligheter bildas främst på träd som har stått väldigt länge, eller kanske har drabbats av någon skada, grenfall eller sjukdom. Att hitta äldre, större träd är vanligt på kyrkogårdar där de ofta har en skyddad miljö. Men det finns fortfarande stort behov utav fler boplatser för insekter.
Men vad är mulm?
Mulmen består främst utav vedrester och svampmycel men kanske också spillning ifrån fåglar eller också kadaver. Hittar man ett träd med mulm så kan vi tänka oss att det har en stor biologisk mångfald eller i alla fall en stor potential.
Hur gör man en mulmholk?
Vi har byggt våra i två storlekar, en mindre och en större. Vi använde lärk eller furu för att bygga våra, brädorna sattes tätt, så miljön i holken blir stabil och släpper in lite ljus. I botten placerades en dammduk så mulmen håller fukten och träet inte ruttnar så fort. Några ingångshål gjordes i olika storlekar, för att släppa in våra kryp, fåglar och andra smådjur. På toppen sattes ett tak med några små hål, så att även regnvatten kan komma in. Det är viktigt att fukten behålls i holken.
Sedan fylldes holken med ekflis ifrån en tidigare beskuren och flisat ek. Detta blandades tillsammans med ekspån ifrån ett sågeri och sedan vattnades det i lagom mängd.
Vad kan vi hitta i mulmholkarna?
I ett första skede påbörjas en nedbrytning utav träfliset och träspånet i mulmholken, vilket görs utav olika svamparter. Det är sedan svamparnas mycel som blir en födokälla för olika insekter.
I de studier som utförts i Sverige (Life bridging the gap) har de funnit många olika skalbaggearter i mulmholkarna. Det man helst vill ha är den ökände men också hotade Läderbaggen, men den har hittats i få holkar, dock fann de oftare den besläktade Bruna guldbaggen.
Studierna visade att ju mer fukt det är i holkarna, desto fler så kallade tvåvingar kunde man hitta. Tvåvingar är en stor insektsgrupp där t.ex. harkrankar och blomflugor ingår. Utifrån studierna var det väldigt vanligt med Liten knotbagge, Svart kambagge, Blåsbagge och vanlig tjuvbagge.
Varför trivs insekter i mulmholkar?
Håligheter i träd har en jämn temperatur, ett stabilt mikroklimat med små fluktuationer. Mulmholkar kan efterlikna just detta. Mycket forskning pågår kring mulmholkar, men studierna tar tid att genomföra då det tar tid innan den artificiella mulmen koloniseras och brytas ned. Den mesta forskningen har utförts på ekspån, men det förekommer just nu studier vilket man provar spån ifrån andra trädslag.
Att skapa och sätta ut en mulmholk kan vara ett sätt att gynna den biologiska mångfalden och skapa fler boplatser åt våra småkryp. En effektiv insats för att skapa och bibehålla resilienta ekosystem.
Vart finns mulmholkarna?
Vi har 12 styck mulmholkar på Kyrkogårdsförvaltningen. Det ska bli spännande att se vad som flyttar in i våra holkar och våra stora holkar på Krematorielunden och Norra begravningsplatsen är öppningsbara på sidan så det går att kika in och se vad som händer där inne. Gör gärna det men stäng efter dig så insekterna får vara ifred.
Mulmholkar finns uppsatta på följande kyrkogårdar/begravningsplatser-
- Krematorielunden
- Norra begravningsplatsen
- Matteus Begravningsplats
- Södra Begravningsplatsen
- Tingstad Kyrkogård
- Borgsmo Kyrkogård
- Kullerstad Skogskyrkogård
- Vånga Kyrkogård
- Simonstorps Kyrkogård
- Ättetorps Kyrkogård