Generellt sätt är ek det trädslag som bildar flest och snabbast håligheter. Därför är det också det trädslag där vi hittar mest arter. Men andra lövträd såsom exempelvis lönn, ask och lind har också en god mångfald.

Håligheter bildas främst på träd som har stått väldigt länge. Detta är vanligt på kyrkogårdar där de ofta står i en skyddad miljö. Men ofta ser vi att träd gärna tas ned, vilket kan bero på risker, exploatering, sjukdomar eller kanske till och med okunskap om hur de ska bevaras. I produktionsskogar uppnår träd sällan den ålder som krävs för att skapa en rik biologisk mångfald.

Mulmen består främst av vedrester och svampmycel, men kanske också spillning från fåglar eller också kadaver. Hittar man ett träd med mulm så kan vi tänka oss att det har en stor biologisk mångfald eller i alla fall en stor potential.

Att skapa och sätta ut en mulmholk kan vara ett sätt att gynna den biologiska mångfalden och skapa fler boplatser åt våra småkryp.

Läs mer om hur vi arbetar med biologisk mångfald

Boplatser

Att sätta ut olika slags holkar som kan fungera som boplatser kan vara ett effektivt sätt att gynna den biologiska mångfalden

Gamla träd

På Kyrkogårdsförvaltningen förvaltar vi träden på bästa möjliga sätt för att bevara dem längst möjligt. Vi utför säkerhetsbeskärningar, avlastar ibland grenar och sätter upp säkerhetslinor, så kallade kronstabiliseringar. Vi vill gärna ha gamla träd, men de måste också vara säkra för allmänheten.

Faunadepå

Det råder brist på död ved i naturen, och särskilt utanför skogen. Många insekter och svampar lever på död ved. Därför har vi skapat dessa platser som kallas faunadepå.

Högstubbe

Istället för att ta ned trädet helt och plantera ett nytt kan det ibland faktiskt vara lönsamt att låta det stå kvar. Döda, stående träd är en bristvara i naturen.

Sandbin

I sandgravar, grusgångar, sandhögar, längs slänter eller annan blottad mark kan man hitta sandbin och parasitsteklar. Dessa insekter går att gynna genom genom orörd mark eller att placera ut sandhögar. I Sverige finns det ca 60 olika arter.

Äng

En klassisk äng är oftast mager och innehåller en god mångfald av gräs och örter. Här finns ett stort fungerande ekosystem. Ängarna fanns kanske på betesmarker där växtmaterialet som åts upp inte kom tillbaka till platsen, eller så slogs gräset med lie och användes som foder.

Stenmurar

Stenmurar kan ha stått orörda i flera hundra år. Dessa gamla murar ger liv åt många organismer. Vi hittar ofta lavar och mossor som koloniserat sig. Eller så hittar vi snäckor, kräldjur eller annat.

Dammar och vatten

Vatten i landskapet är ibland en bristvara. Större dammar ger en livsmiljö för grod- och kräldjur, insekter såsom trollsländor, för fåglar och många andra organismer. En liten vattenkälla såsom en fontän, ett vattenspel eller fågelbad kan vara ett livsviktigt inslag under extrem temperatur under sommaren.

Senast ändrad 6 maj 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

norrkoping@svenskakyrkan.se