Vissa trädslag får lätt röta, andra träd har kronan torkat in och det finns risk att grenarna trillar ned och skador någon eller något. De flesta almar som funnits på våra begravningsplatser har drabbats av almsjuka och tagits ned. Men att ha möjligheten att lämna en del av trädet som högstubbe, ibland kallat trädruin. Att lämna trädet som en högstubbe kan visa en äldre kulturell struktur utav Kyrkogården/begravningsplatsen, hur träden var placerade, vilka arter det var. Men att lämna en högstubbe ger också många biologiska värden.
Det råder ofta brist på död ved i naturen. Detta är en livsviktig miljö för många insekter, svampar och andra organismer. Mångfalden förändras helt beroende på hur du lägger den döda veden t.ex. skugga eller sol, blött eller torrt. Det visar sig att vissa lavar som lever på död ved endast kan leva på en stående död ved. Så placeras dessa liggande så trivs just inte den laven.
I vissa fall kan ett träd vara i så dåligt skick att det finns risk för kollaps och måste kapas ned till en hög-, eller lågstubbe, men är fortfarande vid liv. Det skapar en levande trädruin. På Kyrkogårdsförvaltningen i Norrköping har vi flera sådana exempel, där trädet skjuter nya skott och fyller en viktig funktion för den biologiska mångfalden. Främst handlar det om olika pil-arter såsom sälg. Sälgen har ju en otroligt viktig funktion då det är bland de första näringskällorna för våra pollinatörer. Därav får vi flera ekologiska värden kvar, istället för att ta bort hela trädet.
Vart har vi högstubbar?
På grund av almsjukan och askskottsjukan har ett flertal träd tagits ned, men sparats som högstubbar.
Högstubbar finns sparade på
- Krokek ödekyrkogård, alm och ask
- Krematorielunden, sälgar
- Krokek Kyrkogård, tall