Slangord har funnits i alla generationer, och så har det nog egentligen alltid varit. Språk influeras av det som är populärt för tillfället. Under 1600- och 1700-talet var fransk kultur det högsta modet, och det går också att se på svenska låneord från den tiden – som meny, fåtölj och jargong. Ett annat exempel på språk som påverkat svenskan är kryptolekten knoparemoj som mellan 1700- och 1900-talet talades av sotare för att kunna kommunicera utan att bli förstådda av sina kunder. Från knoparemoj har vi bland annat fått orden: brallor, tjalla och dojor.
Under senare år har flera slangord och uttryck från den så kallade Gen Z, generationen född mellan mitten av 1990-talet till mitten av 2010-talet, fått stor uppmärksamhet i media. Uttrycket brainrot (hjärnröta, att bli dum av att konsumera stora mängder lågkvalitativt innehåll) blev utsett av Oxford till Årets nyord 2024. Och ord som: nepobaby (en person som får framgång på grund av kända släktingar), cringe (används när något är pinsamt) och att vibea (att komma bra överens med någon eller gilla något) har blivit mainstream och används nu även utanför den bubbla där de skapades. Cringe blev ett tag så pass populärt att det, ironiskt nog, blev cringe att använda ordet cringe.
Generation Z, och nu även den efterföljande Generation Alpha, har också blivit ansiktet utåt för nonsensuttryck som skibidi och 67 (six seven). Uttryck som egentligen inte betyder någonting, men som används för att skapa igenkänning och gemenskap inom dessa grupper. Någonting att bonda kring, för att använda ett engelskt låneord från 2003.
Vad man än tycker om nutidens låneord, så är det tydligt att språk förändras. Och svenskan är inget undantag. Språkvetaren och programledaren Fredrik Lindström utvecklar detta i en intervju på sajten Boktugg. Språkets främsta syfte är att kommunicera, förklarar han, och för att kunna göra det måste det också anpassas efter det samhälle vi lever i.
I dagens digitala värld där alltmer tid spenderas online, är det därför inte så konstigt att de flesta nyord kommer från just sociala medier. Det utformas efter vad vi behöver kunna kommunicera, det vi behöver ord för att förklara. Så nästa gång du sitter på släktkalas och försöker avkoda vad din lillkusin eller barnbarn egentligen pratar om, se det inte som ett tecken på ett språk i förfall. Se det som ett tecken på ett språk som lever och frodas. Slay.
Text: Matilda Eklöf