BookTok växte fram under 2019 men fick sitt genomslag i mars 2020 i samband med pandemin. I USA, där restriktionerna var striktare än här hemma i Sverige, var många helt förpassade till sina hem och vände sig till litteraturen för att fördriva tiden. Människor började dela med sig av sina läsupplevelser, och så var världens största digitala bokklubb född.
Med tiden växte ett helt community fram och idag är det nästan som en egen planet med en alldeles särskild dragningskraft. I videos med hashtaggen #BookTok delar användare med sig av sina rekommendationer och lästips, ofta byggda runt specifika kategorier eller populära troper. Klippen kan ha titlar som böcker som jag skulle radera mitt minne för att läsa igen för första gången, klassiker med en tragisk kärlekshistoria och böcker som känns som en varm kram. Eller vad sägs om bokrekommendationer baserade på din favoritskådis, låtar från ditt favoritalbum eller ditt stjärntecken? På BookTok kan du hitta allt du kan tänka på, och mer därtill.
Ökad försäljning
Under åren har communityt bara fortsatt att växa. I skrivande stund finns det över 52 miljoner videos på Booktok, med över 370 miljarder visningar världen över. Det är ett globalt fenomen som har gjort avtryck även utanför de digitala rummen. Om du har besökt ett bibliotek eller en bokhandel på senaste tiden så har du säkert sett skyltar som pekar ut vilka böcker som är populära på BookTok. Ibland finns det hela hyllor dedikerade enbart till BookTok-böcker.
Att BookTok påverkar den fysiska bokförsäljningen internationellt råder det ingen tvekan om, och så är det även i Sverige. 2024 års bokförsäljningsstatistik från Förläggareföreningen och Svenska bokhandlareföreningen visar att majoriteten av böckerna på topplistan över de mest sålda utländska titlarna var just böcker som trendat på BookTok. Listan toppades av författare som Rebecca Yarros och Suzanne Collins. Under 2025 ökade omsättningen för utländska böcker med 92,1 miljoner kronor, eller 9,9 procent, under året till 1 026 miljoner kronor. Försäljningen passerade därmed miljarden för första gången.
Ett liv utanför sociala medier
Det har blivit trendigt att läsa, något som spillt över i våra digitala flöden – inte minst bland inlägg från kändisar och influencers. Dakota Johnson, Dua Lipa och Emma Roberts är bara några av de många kändisar som på senare år startat egna digitala bokklubbar, och nyligen tog sig skådespelaren Hudson Williams bokrekommendationer på sociala medier sig ända till tidningen Vogue.
Hollywood har också hakat på trenden och filmatiseringar och adaptioner av populära BookTok-böcker släpps som på löpande band, något som har lockat till sig nya grupper av läsare som vill gå till källan och läsa originalet bakom det som de sett på vita duken. BookTok, och dess litteratur, har alltså även börjat leta sig utanför sociala medier.
Den trendiga boken har också gjort intåg i politiken. När New Yorks borgmästare Zohran Mamdani under en snöstorm i januari tidigare i år rekommenderade stadens invånare att stanna hemma och läsa den populära queera hockeyromance-boken Heated Rivalry, ökade nedladdningarna av boken från stadens bibliotek med 529 procent.
Bidrar till ökad läsning
Men är det bara positionerande eller bidrar denna trend faktiskt till ökad läsning? Tuva Haglund, postdoktor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat på fenomenet. I en artikel på Uppsala universitets webbplats förklarar hon att det finns studier som visar ett ökat intresse för läsning bland unga relaterat till BookTok.
– Det är också en trend som märks på bibliotek och i bokhandeln. När BookTok slog igenom fanns därtill en återkommande typ av inlägg där unga läsare berättar om hur de upptäckt eller återupptäckt läsningen via BookTok. Den starka algoritmen på TikTok gör också att om du intresserar dig för BookTok så får du mer av det innehållet i ditt flöde, berättar Haglund i artikeln.
Men BookTok är inte den enda platsen där människor samlas för att dela med sig av läsarupplevelser och rekommendationer. Liknande communities finns också på YouTube, Instagram och Goodreads. Sen finns det även mer fanorienterade plattformar som Tumblr och Archive of Our Own där användarna själva skriver och skapar berättelser.
Vi vill läsa mer
Enligt Bokbarometern, en enkätundersökning lanserad av Svenska Förläggareföreningen som undersöker svenskarnas läsvanor, läser unga mellan 18 och 29 år mindre än andra åldersgrupper. Men 86 procent av dem skulle vilja läsa mer än de gör. I stort läser 36 procent av befolkningen tryckta böcker minst några gånger i veckan, ännu färre läser e-böcker och ljudböcker. Tidsbrist och konkurrens från andra medier anges vara de största anledningarna till att man inte läser oftare.
Hur BookTok kommer att påverka statistiken och bokbranschen i stort återstår att se. Dagens statistik talar för ett ökat intresse som kanske kan bidra till att fler hittar in till litteraturens magiska värld.
Text: Matilda Eklöf