När träd blir riktigt gamla eller stora så klassas de enligt lag som ”skyddsvärt träd”. De kriterier som krävs är att:
- Då måste de ha uppnått en stamdiameter på 100 cm. Om det är barrträd krävs det 130 cm i diameter.
- En ålder på levande eller död tall, gran, bok eller ek på 200 år. Resterande trädslag 140 år.
- Det kan också klassas in som skyddsvärt när trädet har grova håligheter i sig och är över 40 cm i diameter i stammen.
Då träden på kyrkogårdarna ofta kan härstamma från slutet av 1800-talet, så uppnår många av träden den ålder som krävs för att klassas som skyddsvärda. Har de haft bra förutsättningar, så har de också vuxit sig grova.
Det råder brist på äldre träd med håligheter och död ved. Håligheter bildas främst på träd som har stått väldigt länge. Detta är vanligt på kyrkogårdar där de ofta står i en skyddad miljö. Men på andra ställen tas träd gärna ned, vilket kan bero på risker, exploatering, sjukdomar eller kanske till och med okunskap om hur de ska bevaras. I produktionsskogar uppnår sällan träd den ålder som krävs för att få en rik biologisk mångfald.