När träd blir riktigt gamla eller stora så klassas de enligt lag som ”skyddsvärt träd”. De kriterier som krävs är att:

  • Då måste de ha uppnått en stamdiameter på 100 cm. Om det är barrträd krävs det 130 cm i diameter.
  • En ålder på levande eller död tall, gran, bok eller ek på 200 år. Resterande trädslag 140 år.
  • Det kan också klassas in som skyddsvärt när trädet har grova håligheter i sig och är över 40 cm i diameter i stammen.

Då träden på kyrkogårdarna ofta kan härstamma från slutet av 1800-talet, så uppnår många av träden den ålder som krävs för att klassas som skyddsvärda. Har de haft bra förutsättningar, så har de också vuxit sig grova.

Det råder brist på äldre träd med håligheter och död ved. Håligheter bildas främst på träd som har stått väldigt länge. Detta är vanligt på kyrkogårdar där de ofta står i en skyddad miljö. Men på andra ställen tas träd gärna ned, vilket kan bero på risker, exploatering, sjukdomar eller kanske till och med okunskap om hur de ska bevaras. I produktionsskogar uppnår sällan träd den ålder som krävs för att få en rik biologisk mångfald.

Läs mer om hur vi arbetar med biologisk mångfald

Mulmholk

Det råder ofta brist på äldre lövträd i vårt landskap. I äldre lövträd bildas det håligheter och mulm, vilket utgör boplatser för många levande småkryp, men även till exempel fåglar, möss och fladdermöss. Mulmholkar är ett artificiellt men effektivt sätt att efterlikna gamla träd med håligheter i.

Boplatser

Att sätta ut olika slags holkar som kan fungera som boplatser kan vara ett effektivt sätt att gynna den biologiska mångfalden

Faunadepå

Det råder brist på död ved i naturen, och särskilt utanför skogen. Många insekter och svampar lever på död ved. Därför har vi skapat dessa platser som kallas faunadepå.

Högstubbe

Istället för att ta ned trädet helt och plantera ett nytt kan det ibland faktiskt vara lönsamt att låta det stå kvar. Döda, stående träd är en bristvara i naturen.

Sandbin

I sandgravar, grusgångar, sandhögar, längs slänter eller annan blottad mark kan man hitta sandbin och parasitsteklar. Dessa insekter går att gynna genom genom orörd mark eller att placera ut sandhögar. I Sverige finns det ca 60 olika arter.

Äng

En klassisk äng är oftast mager och innehåller en god mångfald av gräs och örter. Här finns ett stort fungerande ekosystem. Ängarna fanns kanske på betesmarker där växtmaterialet som åts upp inte kom tillbaka till platsen, eller så slogs gräset med lie och användes som foder.

Stenmurar

Stenmurar kan ha stått orörda i flera hundra år. Dessa gamla murar ger liv åt många organismer. Vi hittar ofta lavar och mossor som koloniserat sig. Eller så hittar vi snäckor, kräldjur eller annat.

Dammar och vatten

Vatten i landskapet är ibland en bristvara. Större dammar ger en livsmiljö för grod- och kräldjur, insekter såsom trollsländor, för fåglar och många andra organismer. En liten vattenkälla såsom en fontän, ett vattenspel eller fågelbad kan vara ett livsviktigt inslag under extrem temperatur under sommaren.

Senast ändrad 6 maj 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

norrkoping@svenskakyrkan.se