Det råder brist på äldre träd med håligheter och död ved. Håligheter bildas främst på träd som har stått väldigt länge. Detta är vanligt på kyrkogårdar där de ofta har en skyddad miljö. Men på andra ställen kan träd gärna tas ned, vilket kan bero på risker, exploatering, sjukdomar eller kanske till och med okunskap om hur de ska bevaras. I Produktionsskogar uppnår sällan träd den ålder som krävs för att få en rik biologisk mångfald.

Håligheterna i träden är den naturliga boplatsen för fåglar, insekter, ugglor och andra djur. Vi har under våren 2026 byggt ett flertal boplatser åt dem såsom fågelholkar, fladdermusholkar, igelkottbo, ugglebo, mulmholkar. Dessa är nu uppsatta runtom på våra 23 kyrkogårdar och begravningsplatser.

Boplatser såsom rishögar eller större lövhögar ser vi också sällan, men där det kan förekomma igelkottar. I större håligheter i träd kan det ju också bo ugglor såsom i en av askarna på Tingstad kyrkogård. Ljusföroreningar i staden kan ha en påverkan både på insekter, också fladdermöss.

Men varför är det bra att gynna dessa arter? 

Fåglar har en viktig funktion i ekosystemet och upprätthåller en balans. Fåglar kan fungera som pollinatörer, skadedjursbekämpare, sprider frön och stabiliserar den biologiska mångfalden.

Igelkottar är ett av världens äldsta däggdjur men blir mer och mer hotad med dagens förutsättningar såsom varmare klimat, trafik, mindre ängsytor.

Både ugglor och fladdermöss har också en viktig roll för upprätthållande och stabilisering av ekosystemet.

Kyrkogårdsförvaltningen har uppsatta boplatser av alla typer runt om på alla våra 23 kyrkogårdar och boplatser.

Läs mer om hur vi arbetar med biologisk mångfald

Mulmholk

Mulmholkar är ett hem för alla mindre djur, fåglar, småkryp och svampar. Mulmholkar ska efterlikna håligheter i gamla träd som är fyllda med mulm. Det råder ofta brist på äldre lövträd i vårt landskap. Mulmholkar blir ett artificiellt men effektivt sätt att efterlikna gamla träd med håligheter.

Gamla träd

När träd blir riktigt gamla har de ofta mycket höga biologiska värden. På Kyrkogårdsförvaltningen förvaltar vi träden på bästa möjliga sätt för att bevara dem längst möjligt. Vi utför säkerhetsbeskärningar, ibland avlastar grenar, sätter upp säkerhetslinor, så kallat kronstabiliseringar. Vi vill ha gamla träd, men de måste också vara säkra för allmänheten.

Faunadepå / död ved

Det råder ofta brist på död ved i naturen. I många fall kanske vi tänker att det ser skräpigt ut, men det är faktiskt en livsviktig miljö för många insekter, svampar och andra organismer.

Högstubbe

På vissa kyrkogårdar/begravningsplatser står det endast en stam utan krona. Dessa träd har tagits ned av säkerhetsskäl då trädet har varit i dåligt skick. Istället för att ta bort trädet helt lämnas trädstammen kvar, det är de som kallas högstubbe.

Sandbin

I till exempel sandgravar, grusgångar, sandhögar, längs slänter eller annan blottad mark finns det mycket liv såsom sandbin eller parasitsteklar.

Äng

En traditionell äng är en gräsyta som har bearbetats genom slagning eller betning under en lång tid, där jorden har utarmats genom att näring från marken kontinuerligt har tagits bort. Genom detta tillvägagångssätt så är det bara vissa växtarter som trivs och kan konkurrera bättre än andra arter.

Stenmurar

Stenmurar kan ha stått orörda i flera hundra år. Dessa gamla murar ger liv åt många organismer. Vi hittar ofta lavar och mossor som koloniserat sig. Eller så hittar vi snäckor, kräldjur eller annat.

Dammar och vatten

Vatten i landskapet är ibland en bristvara. Större dammar ger en livsmiljö för grod- och kräldjur, insekter såsom trollsländor, för fåglar och många andra organismer. En liten vattenkälla såsom en fontän, ett vattenspel eller fågelbad kan vara ett livsviktigt inslag under extrema temperaturer under sommaren.

Senast ändrad 18 maj 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

norrkoping@svenskakyrkan.se