Det råder brist på äldre träd med håligheter i och död ved. Håligheter bildas främst på träd som har stått väldigt länge. Detta är vanligt på kyrkogårdar där de ofta har en skyddad miljö. Men på andra ställen ser vi att träd gärna tas ned, vilket kan bero på risker, exploatering, sjukdomar eller kanske till och med okunskap om hur de ska bevaras. I produktionsskogar uppnår sällan träd den ålder som krävs för att få en rik biologisk mångfald.

Boplatser i till exempel rishögar ser vi också sällan. De utbyttjas till exempel av igelkottar. I större håligheter i träd kan det ju också bo ugglor, som i en av askarna vis Tingstad kyrka.

Ljusföroreningar i staden kan ha en påverkan både på insekter, men också på fladdermössen. Så det gäller att tänka till hur vi arbetar på våra begravningsplatser och kyrkogårdar.

Läs mer om hur vi arbetar med biologisk mångfald

Mulmholk

Det råder ofta brist på äldre lövträd i vårt landskap. I äldre lövträd bildas det håligheter och mulm, vilket utgör boplatser för många levande småkryp, men även till exempel fåglar, möss och fladdermöss. Mulmholkar är ett artificiellt men effektivt sätt att efterlikna gamla träd med håligheter i.

Gamla träd

På Kyrkogårdsförvaltningen förvaltar vi träden på bästa möjliga sätt för att bevara dem längst möjligt. Vi utför säkerhetsbeskärningar, avlastar ibland grenar och sätter upp säkerhetslinor, så kallade kronstabiliseringar. Vi vill gärna ha gamla träd, men de måste också vara säkra för allmänheten.

Faunadepå

Det råder brist på död ved i naturen, och särskilt utanför skogen. Många insekter och svampar lever på död ved. Därför har vi skapat dessa platser som kallas faunadepå.

Högstubbe

Istället för att ta ned trädet helt och plantera ett nytt kan det ibland faktiskt vara lönsamt att låta det stå kvar. Döda, stående träd är en bristvara i naturen.

Sandbin

I sandgravar, grusgångar, sandhögar, längs slänter eller annan blottad mark kan man hitta sandbin och parasitsteklar. Dessa insekter går att gynna genom genom orörd mark eller att placera ut sandhögar. I Sverige finns det ca 60 olika arter.

Äng

En klassisk äng är oftast mager och innehåller en god mångfald av gräs och örter. Här finns ett stort fungerande ekosystem. Ängarna fanns kanske på betesmarker där växtmaterialet som åts upp inte kom tillbaka till platsen, eller så slogs gräset med lie och användes som foder.

Stenmurar

Stenmurar kan ha stått orörda i flera hundra år. Dessa gamla murar ger liv åt många organismer. Vi hittar ofta lavar och mossor som koloniserat sig. Eller så hittar vi snäckor, kräldjur eller annat.

Dammar och vatten

Vatten i landskapet är ibland en bristvara. Större dammar ger en livsmiljö för grod- och kräldjur, insekter såsom trollsländor, för fåglar och många andra organismer. En liten vattenkälla såsom en fontän, ett vattenspel eller fågelbad kan vara ett livsviktigt inslag under extrem temperatur under sommaren.