Thursdays in Black är en internationell rörelse som står upp mot våld och sexuella övergrepp. På Traumamottagningen vid Centrum för sexuell hälsa möter Frida Forsman och hennes kollegor människor som har utsatts för sexuellt våld. Hon ser hur viktigt det är att vi som samhälle talar om dessa frågor med respekt, kunskap och ansvar.
– Vi måste vara noggranna med att lägga skulden där den ska ligga, säger Frida Forsman. Det är aldrig den som blivit utsatt som bär skulden.
Hon berättar att mycket av den sekundära skadan för den som utsatts uppstår just i hur omgivningen, och ibland även medier, pratar om våldtäkt och sexuella övergrepp.
– Tidningsrubriker kan fortfarande skuldbelägga, särskilt i våldtäktsfall. Det är viktigt att vi gemensamt funderar på hur vi beskriver dessa situationer. Orden spelar roll, säger hon.
Stöd, inte skuld
På Traumamottagningen används begreppet sexuellt övergrepp snarare än våldtäkt. Det handlar om att fokus inte ligger på den juridiska processen, utan på den utsattas återhämtning.
– Våldtäkt är ett juridiskt begrepp. Vi arbetar med att stötta patienten, inte att utreda brottet, det gör polisen. Vår uppgift är att hjälpa till i återhämtningsprocessen, oavsett om personen väljer att anmäla eller inte, säger Frida Forsman.
Samtidigt beskriver hon ett växande samarbete mellan vården och polisen, där förståelsen för varandras roller är avgörande.
– Ju mer vi förstår polisens arbete, desto bättre kan vi stötta patienten. Och ju mer polisen förstår hur traumareaktioner ser ut, desto mer empatiskt kan de bemöta de som utsatts. Vi kan bara vinna på att lära känna varandra bättre.
Ett samhällsproblem vi måste tala om
Sexuellt våld är ett omfattande samhällsproblem. Enligt Frida Forsman berättar ungefär var femte kvinna att hon någon gång under livet blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp.
– Det är oerhört viktigt att vi vågar prata om det. När något inte nämns, riskerar det att bli osynligt. På 90-talet började man till exempel prata mer öppet om sexuella övergrepp mot barn, och först då började socialtjänst och andra myndigheter utveckla språk och rutiner för att hantera det.
Hon betonar också att tabun fortfarande är starka, särskilt bland män.
– Många män som utsatts är rädda för att omgivningen ska tro att de är homosexuella. Det är ett enormt stigma. Hade inte stigmat funnits, hade inte heller skuld och skam varit lika stort.
Frida beskriver hur många klandrar sig själva för sin reaktion under ett övergrepp, att de ”frös till” i stället för att kämpa emot.
– Det är en helt normal traumareaktion, men den leder ofta till att man känner att man inte gjort tillräckligt för att skydda sig. Och den känslan förstärks av gamla föreställningar om sexualitet och skuld, särskilt mot kvinnor.
Dejtvåldtäkter är vanliga, berättar hon, och där är skulden extra tung.
– Många tänker att de själva har försatt sig i situationen. Det är så fel. Skulden ligger alltid hos förövaren, aldrig hos den som utsatts.