Kyrkogårdarnas minnesplatser då och nu – nya gravskicket växer i popularitet

Idag finns det digitala kartor över Malmös kyrkogårdar, och att ta fram dem är en av Erik Ljungbergs arbetsuppgifter. Han har arbetat inom kyrkogårdsförvaltningen sedan 1995, innan han läste till landskapsingenjör var han kyrkogårdsarbetare ute och i kapell och krematorie. När det är dags för förändringar eller nyanläggningar på Malmös kyrkogårdar är det oftast Erik som gestaltar dem och projekterar.

– Det gäller att hitta en balans mellan att det ska vara tilltalande och samtidigt rimligt lättskött, och med det kulturhistoriska värdet i bakhuvudet. Ofta bygger vi dem med egen personal och involverar smidesverkstaden och stenverkstaden.

Han fortsätter:

– Vi ska tillhandahålla de gravskick som efterfrågas. I Malmö har vi traditionella kistgravplatser, urngravplatser, minneslundar, kistlundar och askgravplatser.

Den första minneslunden i Sverige anlades 1959, faktiskt i Malmös Östra kyrkogården. I en minneslund grävs askan ner anonymt på en gemensam plats.

Kistlunden på Östra kyrkogården skapades i slutet av 1980-talet. Där kunde den som inte ville bli kremerad begravas under liknande förutsättningar som i en minneslund, men ändå inte helt anonymt, för den avlidne får sitt namn på en gemensam skylt en bit från själva gravplatsen. Här kan också makar begravas tillsammans även om en avlider tidigare. 

Det senaste tillskottet på kyrkogårdarna är askgravplatser. Den första i Malmö anlades i Tygelsjö 2003 och de blev snabbt populära, idag finns det elva stycken i Malmö. De har liknande villkor som kistlundarna, man har gravrätt och får sitt namn på en minnesplats nära gravplatsen. Kyrkogårdsförvaltningen tar hand om området och det finns en plats där anhöriga kan placera blommor och ljus.

Välj gärna plats i samråd med anhöriga

– Förändringar går inte så snabbt på kyrkogårdar, men viss skillnad är det ändå. Ett tag skulle allt vara så anonymt, men det har börjat ändras litegrann. En del äldre resonerar som så att deras barn inte ska ha några bekymmer med en gravplats och väljer därför minneslund. Men det är alltid klokt att prata med sina anhöriga innan man går bort, vi har märkt att en del kommer till minneslundar och försöker gissa var den anhöriga ligger för att kunna smycka med blommor och annat, berättar Erik Ljungberg.

Flera av Malmös askgravplatser är ritade av just Erik Ljungberg, och alla ser olika ut. På S:t Pauli kyrkogård finns namnskyltarna på träpelare, på Östra stenplattor, i Husie är namnen på ett smidesstaket invid ett fyra meter högt glaskonstverk med blommor, på Limhamns kyrkogård finns de på kristallblock.

– Ofta känner man sig bunden till sin församlings kyrkogård, men man kan faktiskt välja var man vill bli begravd, om man föredrar ett visst utseende på gravplatsen, berättar Erik Ljungberg.

Man kan fråga sig hur alla som dör får plats på kyrkogårdarna, men Erik Ljungberg har ett lugnande besked.

Gravrätten gäller i 25 år från den senaste gravsättningen, och kan alltid förnyas. Men när en gravrätt har löpt ut och ingen anhörig vill förnya återgår graven till kyrkogårdsförvaltningen. Då kan platsen upplåtas till en ny grav, även om man aldrig någonsin gräver upp en redan begravd. Istället gräver man strax bredvid eller i ett lager ovanför den gamla.

– Vi har gott om plats. I första hand ska vi återupplåta gravar för att inte ta ny mark i anspråk. I Malmö dör ungefär 2 500 människor om året, och många har redan en gravplats tillsammans med en anhörig. Vi får tillbaka 500–700 gravar varje år för att gravrätten lämnas tillbaka eller graven inte underhålls. Drygt hälften av Malmös avlidna gravsätts i minneslund och det har blivit fler och fler i askgravplats med åren. Vet man inte vilken sorts gravplats man vill ha så finns det personal på kyrkogården som kan gå runt och visa och vägleda.