Två kvinnor utomhus med en bokashi-hink
Lyssna

Nyhet / Publicerad 23 september 2025

Kaffesumpsteologi -från avfall till liv på S:ta Maria diakonicentrum

På S:t Maria diakonicentrum i S:ta Maria kyrka pågår ett vardagligt men betydelsefullt arbete för klimatet. Genom bokashi-metoden omvandlas kaffesumpar och matrester till näringsrik matjord. 

Liten arbetsinsats gör stor skillnad

Bokashi-metoden går ut på att matrester fermenteras och blandas med trött jord – exempelvis blomjord eller alv – för att skapa livfull humus. Varken den trötta jorden eller den fermenterade maten klarar detta på egen hand. Det är i mötet mellan dem som nytt liv uppstår. 
Medarbetarna i S:ta Maria diakonicentrum - Veronika Dunér, Laila El Sabe, Lina Leijford och Johannes Witkowsky leder processen som blivit en symbol för både omsorg om skapelsen och hopp om förändring.

– Det är en liten arbetsinsats varje dag, men den gör stor skillnad, säger Veronika som är diakon i S:t Maria kyrka. 

35 000 kg matavfall slängs årligen

Kaffe är en central del av gemenskapen i Svenska kyrkan Malmö. Fikastunden är mer än bara en paus – det är ett tillfälle för samtal, glädje och samhörighet. Faktum är att Svenska kyrkan nationellt konsumerar kaffe för närmare 10 miljarder kronor årligen. Det är en enorm mängd som vittnar om hur viktig fikastunden är – men också om vårt ansvar att ta vara på det som blir kvar. 

Anna Krahner, hållbarhetsstrateg i Svenska kyrkan Malmö, lyfter fram potentialen i det som ofta betraktas som avfall. 

– Vi i Svenska kyrkan Malmö slänger omkring 35 000 kg matavfall årligen, och en stor del av detta är kaffesump som vi skulle kunna använda till att producera jord, säger hon. Den jord som skapas kan sedan användas i våra verksamheter – till exempel till att odla med barn och för att odla altarblommor som får pryda våra kyrkorum med liv och färg. 

Kaffesumpsteologi - en handling av hopp

Kaffesumpsteologi handlar om att se det stora i det till synes lilla och obetydliga. När kyrkfikat är över för dagen och vi står i diskrummet med en kaffesump i vår hand kan vi se den som en förlängning av gemenskapens gåvor. Vi har nämligen fått möjlighet att förvalta en liten bit av fattiga länders jordar genom de kaffebönor som kommit hit. Vid varje skörd försvinner organiskt material och matjorden utarmas. Varje kaffesump bär således på ett minne av både människors hårda arbete och jordens frikostighet.  

– Genom att bejaka kaffesumpens värde kan fikastundens gemenskap sträckas sig utöver församlingshemmens väggar, säger Veronika.  

Hon är också medveten om att varje kristens diakonala uppdrag att ta hand om varandra och skapelsen kan leda till en känsla av maktlöshet inför världens orättvisor. Ett citat av Moder Teresa sätter ord på den känslan: "Ibland tror vi att det vi gör bara är en droppe i havet. Men havet skulle vara mindre utan den droppen."  

– Att ta vara på en kaffesump är en sådan droppe – en handling av hopp för både för våra medmänniskor och Moder jord, menar Veronika. 

Viktigt steg mot en hållbar framtid

Komposthantering blir därmed inte bara en praktisk lösning, utan en protest mot jordens utarmning och ett konkret bidrag till skapelsens återupprättelse. 

– I Svenska kyrkans färdplan för klimatet är detta arbete ett viktigt steg mot en mer hållbar framtid, betonar Anna.