När sommaren kommer är det en glädje för många. Men inte för alla. För en del upplevs förändringen svår. Barn, unga och äldre kan bli väldigt ensamma när vanliga rutiner upphör.
När många åker bort och försvinner över sommaren lämnas en hel del kvar och känner sig ensamma och övergivna. Jag önskar att alla ska finna ett sammanhang som ger livsgnista.
Kanske kan kyrkans sommarcafé eller andra verksamheter och gudstjänster i församlingarna kan skänka hopp i en annorlunda tid?
Gud vi ber för att alla ska få möjlighet att känna hopp i sommarljuset, hur livet än är just nu.