Läger för andrum och framtidshopp

Föräldrar och barn från tolv olika nationaliteter och sex olika språk deltog i ett läger för asylsökande. Det var andra gången Perstorps församling och studieförbundet Sensus arrangerade lägret tillsammans med Stiftsgården Åkersberg. Förra gången bjöds asylsökande familjer på utflykt till Skånes djurpark för att komma bort från vardagen. Den här gången var programmet mer omfattande. Förutom gemenskap och vila erbjöds workshops och föreläsningar. Med hjälp av tolkar, kroppsspråk och engagemang skapades kunde deltagarna delade både vardag och livserfarenheter.

-Det gick fantastiskt bra. Vi möttes, vi skrattade, vi grät och vi delade liv, säger Mikael Andersson, församlingspedagog i Perstorps församling, och en av initiativtagarna till lägret.

Starka samtal och möten

På fredagskvällen föreläste Benny Björkman för föräldrarna om att leva med dyslexi och om att hitta sitt språk. Samtidigt deltog barnen i lekar så att föräldrarna fick lugn och ro att lyssna. 

På lördagen hölls en workshop där de som ville fick berätta om bakgrund, utbildningar och yrkeskunskaper. Några har varit i Sverige länge, andra kom förra året. Gemensamt var känslan av att ha tappat sitt sammanhang och att inte kunna påverka sin situation.

-Någon sa att ”I Irak var jag byggnadsingenjör, här är jag bara asylsökande. Jag får inte ens gå på SFI”.  Det blev starka samtal om vad som verkligen betyder något i livet, säger Mikael Andersson.

Lägerdeltagarna deltog också i nationaldagsfirandet i Höör. De tågade med svenska flaggor till parken, där det fanns brandbilar, raggarbilar och scenframträdanden. Tillbaka på Åkersberg blev det ansiktsmålning för barnen.

- Det blev fantastiska möten med andra hotellgäster på innergården. En äldre man som var på spa med sin fru sa att han uppskattade livet och rörelsen som gruppen bidrog med. Det blev en fin bekräftelse, säger Mikael Andersson.

Att våga drömma trots motgångar

Helgen avslutades med ett pass tillsammans med skådespelaren Johannes Lindkvist, känd från bland annat ”Tunna blå linjen”, i rollen som Osmond.
Johannes berättade om sin egen resa och om vikten av att våga drömma, att hitta sitt språk och våga tro på sig själv när ingen annan gör det. 

-Han lyfte att det kan komma många nej, men också ett ja till slut. Det tänker jag är en hoppingivande tanke, säger Mikael Andersson.

Ett sammanhang som gör skillnad

Vardagen för asylsökande präglas ofta av väntan och ovisshet. Därför spelar sådana här initiativ stor roll. Det handlar om att få känna trygghet, tillhörighet och hopp, om så bara för en helg.

– Att få vara i den rofyllda miljön på Åkersberg betyder mycket. Någon skrev i utvärderingen att det var första gången de såg sina barn så glada och lyckliga. Då känns det som att vi har lyckats skapa andrum och kanske också lite framtidshopp.

Text: Jenny Wollin.