Föreläsning 2022: Transplantation – den utbytbara människan

Transplantationer och organdonation i fokus

Sällan blir vårt beroende av varandra så påtagligt som vid transplantationer. 2022 års program vid Baculus Deperditus tog upp frågan om transplantationer och organdonation, hur den medicinska kompetensen på området utvecklats och hur det är att vänta på att få ta emot ett organ. 

- Det är viktigt att berätta om hur vi ser på vår kropp och vad vi vill ska hända med den när vi inte behöver den längre. Efter min död behöver jag inte kroppen mer, men någon annan kan behöva delar av den. Min avlagda kropp kan göra stor skillnad för en annan människa, sa biskop Johan. 

Kvällens föreläsare

Professorn och sjuksköterskan Anna Forsberg 

Anna Forsberg,  legitimerad sjuksköterska och professor i vårdvetenskap med inriktning mot organtransplantation vid Lunds universitet, har många strängar på sin lyra. Som professor vid Medicinska fakulteten handlar det om forskning förstås, men också om att handleda doktorander, att undervisa och föreläsa runt om i världen. I sin kliniska roll som sjuksköterska leder hon utvecklingsarbetet med personcentrerad och evidensbaserad vård och standardvårdplaner på thoraxavdelningen vid Skånes universitetssjukhus.  

Motiv och hinder för att donera

Utan personer som fattar beslut om att donera sina organ kan inte transplantationer genomföras. Anna Forsbergs forskning handlar om motiv för att donera, hinder för att donera och hur vården i samband med vård av en organdonator kan ske på ett så bra sätt som möjligt.

Faktorer som främjar en god livskvalitet efter transplantationen

Vid organdonation kan upp till åtta olika mottagare få chans till ett friskare liv genom transplantationen av organ och/eller vävnader. Idag är organtransplantation en väl inarbetad del av sjukvården och patienterna överlever länge. Därför behövs kunskaper om hur livet som transplanterad ser ut. Vi behöver förstå vilka faktorer som främjar en god livskvalitet efter transplantationen. Genom forskningen söker Anna Forsberg svar på vilka symtom som är besvärliga, hur medicinerna som måste tas livet ut påverkar organmottagaren, hur återhämtningen kan optimeras, hur psykisk och fysisk hälsa kan främjas och hur man som patient lär sig om allt det som krävs efter transplantationen. 

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom

Lisa Kirsebom är en erfaren vetenskapsjournalist, naturvetare och en flitigt anlitad moderator som lett alltifrån rundabordssamtal till paneldebatter, och vetenskapliga arrangemang. Lisa arbetar på projekt- och frilansbasis både i Skåne och resten av landet. Men jobbet har också tagit henne till många andra platser runt om i världen. Utöver reporter-, skribent- och moderatorsuppdrag har hon producerat undervisningsmaterial och gjort många textgranskningar, främst med vetenskaplig inriktning. 

Författare till bok om varför organen inte räcker till alla

Lisa Kirsebom har också skrivit boken “Ur döden liv : en bok om organdonation”. Den handlar om varför organen inte räcker till alla som behöver och vad man skulle kunna göra åt det. Den handlar om medicin och säkerhet och regler, om självbestämmande, respekt och integritet. Dessutom handlar den om vår rädsla för döden, vår otrygghet, och om medkänsla som kan leda både rätt och fel. Den handlar om människor i sorg och om osäker vårdpersonal, tröst och hopp och tålamod. Det är dessutom en bok om Lisa Kirsebom och hennes familj, och om den nya lever som räddade hennes man.