En av de stora händelserna i en människas liv är att få vara med när en ny människa kommer till världen. Att få hålla sitt nyfödda barn i sin famn gör man med vördnad inför livets storhet. Allt finns där i den nya lilla människan, om än bara i lite mindre format. Livet är en gåva från Gud. Det är heligt. Kanske märks det extra särskilt där, minuterna efter ditt barns födelse. Det som är heligt gör man inte hur som helst med.
Det är annars inte på många ställen idag som något tillåts vara heligt. Nej, allt ska vara så vanligt som möjligt. En bra präst ska helst vara som folk är mest, så att det inte märks att han eller hon är just präst. Visst pratar vi ibland själva om att ”du inte alls behöver vara särskilt annorlunda bara för att du är kristen”, när vi försöker ”sälja in” kristen tro inför andra. Och en bra gudstjänst, inbillar vi oss, är den som är så vardaglig och lättsam som möjligt, inte så där högtravande och ”högkyrklig” (trots att ordet högkyrklig egentligen betyder nåt helt annat).
Men, ursäkta, om ingenting får vara heligt längre, om allt bara ska vara så vanligt som möjligt, vad är det då för vits med den kristna tron och vår kyrka? Har vi svenskkyrkligt kristna i Sverige av idag fått så dåligt självförtroende! Det är faktiskt totalt annorlunda att vara kristen i Sverige idag. Men det är nåt vi ska vara stolta över!
Annorlunda att vara kristen
Det fanns en tid, även om det börjar bli mer än ett halvt sekel bort, då det näst intill var synonymt att vara svensk och att tillhöra det som idag kallas Svenska kyrkan. Även om en del av oss minns denna tid så är det bara att konstatera att
det var bra länge sedan nu. Majoritets-
kulturen i Sverige är inte kristen. Fråga bara vilken kristen tonåring i skolan som helst. Att vara kristen sticker ut. Det kan vara riktigt kämpigt. Det är annorlunda att vara kristen!
Andra kristna i vårt land vet att de minsann är mycket annorlunda. Det är många av dem rent av stolta över! Katoliker, ”frikyrkliga”, assyriska och ortodoxa kyrkor m fl vet att de inte tillhör majoritetskulturen i vårt land. De har i den svenska historien fått kämpa för att ens få finnas till. För 150 år sedan var det knappt ens lagligt att tillhöra dessa kyrkor här. Dessa kyrkor har i sitt DNA att de är annorlunda och sticker ut. De vet att de har något heligt, nåt speciellt, nåt fantastiskt att värna, som de håller i sina händer. Livet med Jesus i tro är helt annorlunda än livet utan Jesus och tron på honom. Tron på Jesus förändrar människor. Precis som det förändrar en man och en kvinna när de blir föräldrar. Inte minst förändrar det våra prioriteringar i livet. Livet är heligt! Tron är helig!
Helig istället för vanlig
Tänk om vi inte skulle sträva efter att vara så vanliga som möjligt utan efter att vara så heliga som möjligt! Tänk om vi skulle börja ta det som ett nederlag om det inte märks på oss att det är annorlunda att vara kristen! Tänk om det skulle märkas tydligt på prästen att han eller hon är just präst och lever ett kristet liv i bön och handling! Tänk om vi skulle visa hur bra det är att vara annorlunda när vi vill ”sälja in” kristen tro! Det är ju bra att värna livet. Det är ju bra med förlåtelse och att stå emot synd och ondska. Det är ju bra att prioritera och fira gudstjänst söndag förmiddag. Tänk om vi strävade efter att få uppleva helighet i gudstjänsten och inte vardaglighet!
För tänk, när du står där med det lilla nattvardsbrödet i din hand, så håller du i Jesus själv! Han som offrat sig för dig, han som förlåter dig. Han som vill ge dig evigt liv. Det är inte vardagligt. Det är heligt! Det är en gåva från Gud. Och det vill man inte göra hur som helst med.