Kyrkans historiska roll i Ankarede belyst

Med anledning av den nya informationen har Sanningskommissionen och Svenska kyrkan finansierat en undersökning för att klargöra hur avvittringen på 1840-talet gick till.

Resultatet presenteras i en rapport där Åsa Össbo, forskare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, beskriver vad som hände, hur de lokala samerna påverkades och vilken roll Svenska kyrkan hade.

Historien är komplicerad men kan kort sammanfattas som att avvittringen resulterade i att mark kring Ankarede som använts av samer sedan långt tid tillbaka nu inlemmades i privata ägor. Här ingick även samernas kyrkplats, med begravningsplats och bönhus, som därmed blev satt på ofri grund. På 1890-talet, när Ankarede nya kyrka byggdes, skänkte byamännen – de nya ägarna – kyrkplatsen inklusive mark för bostäder, till Frostvikens församling eller som gåvobrevet säger till ”Ankarede kapellförsamling”.  

Kyrkans roll i samband med 1840-talets avvittring beskrivs i rapporten som passiv. Enligt forskaren tyder källmaterialet inte på att kyrkan haft någon framträdande roll vid det privata övertagandet av mark. Men forskaren menar att kyrkan hade ett visst ansvar eftersom det fanns en kyrklig byggnad och verksamhet i området, och att kyrkan kan ha tjänat som banare av väg, en infrastruktur för fortsatt bosättarkolonisation och tilltagande myndighetsutövning.

Rapporten Ankarede kyrkplats: Samisk markanvändning, nybyggeskolonisationen och kyrkans roll finns att läsa i sin helhet  på Sanningskommissionens webbplats.