Ledarskribenten Ellinor Vikman Rindevall hoppas ”att vi kan bruka skogen på ett sätt som gör att livet där kan få sjuda vidare samtidigt som vi fortsätter att nyttja den”. Det är är även min förhoppning – och som jag ser det – en fullt möjlig vision för Härnösands stifts skogsbruk.
Som ordförande i stiftsstyrelsen står jag självklart bakom vårt remissvar på skogsutredningen. I remissvaret förespråkar vi att: ”Förvaltningen ska vara andligt, ekologiskt och socialt hållbar samtidigt som en god ekonomisk avkastning säkerställs.” Skogen är Guds Skapelse som vi endast har till låns under vår livstid, och det är ett ansvar jag tar på stort allvar.
Både stiftsstyrelsen och egendomsnämnden, som svarat på remissen gemensamt, är positiva till utredningens uppdrag att bredda perspektivet på hållbarhet. Ändå avstyrker vi, precis som Ellinor Vikman Rindevall påpekar, de flesta av utredningens förslag. Problemet är att förslagen bygger på nationell detaljstyrning och en administrativ överbyggnad som strider mot Svenska kyrkans identitet och dess starka regionala och lokala självstyre. Kyrkans grund är församlingar och stift, med en biskop i varje stift som ansvarar för enhet, främjande och tillsyn. Utredningen gör ett stort avsteg från den ordningen och det vänder vi oss emot.
Precis som Ellinor Vikman Rindevall skriver: är det givet att skogsutredningen kommit att diskuteras i vida kretsar, kan det behöva kompromissas under beslutsprocessen, kan delar komma att utvecklas eller ändras. Jag ser fram emot den proposition som kyrkostyrelsen nu arbetar på. Det jag tycker är mycket ledsamt är att diskussionen blivit så polariserad och bidragit till misstänksamhet både inom och utanför kyrkans närmaste krets.
Svenska kyrkan är en långsiktig skogsförvaltare med skiften som har anor flera hundra år tillbaka i tiden. Den långa historiken skapar kontinuitet och tydliggör ansvaret för att även vår tids barnbarn och deras barnbarn ska kunna ta del av skogens tidlösa värden, både som en stabil källa till försörjning och för sociala och andliga behov. Jag är tacksam för skogens bidrag till församlingsverksamhet i vårt glesbygdsstift, och för den förundran och närhet till Guds helighet vi kan känna i skogens mark. Som sagt, skogen är ett stort ansvar.
Det är min mening att Härnösands stift ska ta det ansvaret. Vi jobbar med det redan i dag, bland annat genom att begränsa eller helt undanta skogsbruk på nästan en femtedel av den produktiva skogsmarken, genom att delta i försök med hyggesfria skogsbruksmetoder och genom att våra skogliga medarbetare regelbundet fortbildas i miljöhänsyn. Och det ska vi fortsätta med, utifrån egna ambitioner och skogsutredningens intention om ett breddat perspektiv på hållbarhet.
Teresia Boström,
biskop i Härnösands stift
Biskop Teresia Boströms replik publicerades i Tidningen Ångermanland den 1 juni.