Om en församling överväger att bedriva viss verksamhet i ett aktiebolag ska församlingen enligt kyrkostyrelsen se till

  • att verksamheten är förenlig med kyrkans värdegrund och församlingens uppgifter enligt kyrkoordningen
  • att församlingen får utse styrelseledamöter, styrelseordförande och lekmannarevisorer i bolaget samt att revisor i bolaget utses på bolagsstämman
  • att församlingen får ta ställning innan bolaget fattar beslut som är av principiell beskaffenhet eller större vikt. Med principiell beskaffenhet avses frågor som kan påverka värdegrund, andra förutsättningar eller ändamålet med bolaget eller som är osedvanliga sett till bolagets verksamhet. Med större vikt avses viktigare ekonomiska beslut.

Församlingens rätt ska utövas av kyrkofullmäktige. Även om viss verksamhet kan ge överskott för att finansiera annan verksamhet är ett renodlat vinstsyfte, utifrån kyrkoordningens krav på naturlig anknytning, inte aktuellt för verksamhet som bedrivs av en församling. Om aktiebolagsformen väljs är det därför viktigt att ta ställning till i vilken utsträckning bolaget ska ha vinstsyfte, det vill säga ge avkastning till ägarna. När ett annat syfte än vinstsyfte ska gälla måste det framgå av bolagsordningen.

Oavsett om ledningen i ett aktiebolag som ägs av Svenska kyrkan består av anställda eller förtroendevalda inom Svenska kyrkan eller av utomstående är det viktigt att lägga tid på att ta fram utförliga styrdokument, det vill säga stiftelseurkund, bolagsordning, arbetsordning för styrelsen och eventuellt en VD-instruktion. De innehåller regler och riktlinjer för hur företaget ska drivas och hur beslut ska fattas. Styrdokumenten behövs för att företaget ska fungera effektivt och att alla ska arbeta mot samma mål. Det minskar risken för missförstånd, oklart ansvar eller konflikter.

Längre ned på sidan finns mer information och mallar för de olika styrdokumenten.

Bolagets styrelse

Alla aktiebolag ska ha en styrelse med en eller flera ledamöter samt ersättare. Bolagsstyrelsen har det övergripande ansvaret för bolaget. Det innebär att styrelsen ska se till att bolaget är väl organiserat, att verksamheten sköts på ett ansvarsfullt sätt och att lagar, regler och kyrkans värdegrund följs. Styrelsen företräder också bolaget utåt och ansvarar för de viktigaste besluten om verksamhetens inriktning.

I praktiken handlar styrelsens arbete om att ange riktningen för bolaget. Styrelsen beslutar om mål och strategi och ska se till att det finns en fungerande ledning som kan genomföra besluten. Styrelsen utser bolagets verkställande direktör (VD) och har ansvar för att följa upp och kontrollera att VD sköter sitt uppdrag på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Om det behövs är det också styrelsen som kan fatta beslut om att avsluta VD:s anställning.

Styrelsen ska säkerställa församlingens inflytande

En viktig uppgift för styrelsen är att säkerställa att församlingen, som ägare, har verkligt inflytande. Det innebär att större eller principiellt viktiga beslut i bolaget inte ska fattas utan att församlingen först har fått möjlighet att ta ställning. På så sätt bevaras den koppling mellan bolaget och församlingens uppdrag som är avgörande när Svenska kyrkan bedriver verksamhet i bolagsform.

Styrelsen har ansvar för ekonomi och intern kontroll

Styrelsen har även ett tydligt ansvar för bolagets ekonomi. Det innebär att ha en god överblick över ekonomin, se till att bokföring och redovisning fungerar som de ska och att bolaget inte tar större risker än vad som är rimligt. Styrelsen måste också säkerställa att det finns fungerande rutiner för intern kontroll, så att fel, brister eller oegentligheter kan förebyggas och upptäckas i tid. Egna eller närståendes intressen får inte påverka beslut som fattas (så kallat jäv).

Utöver det ekonomiska ansvaret ska styrelsen löpande följa upp hur verksamheten förhåller sig till kyrkans värdegrund och till det ändamål som församlingen har gett bolaget. Om förutsättningarna förändras eller om verksamheten utvecklas på ett sätt som inte längre är förenligt med uppdraget, måste styrelsen ta initiativ till att justera mål, inriktning eller arbetssätt, inom ramen för ägarens riktlinjer.

Styrelsen ansvarar också för att det finns tydliga etiska riktlinjer för hur bolaget ska uppträda gentemot anställda, kunder, samarbetspartners och samhället i stort. Det är en viktig del av att värna både förtroendet för bolaget och för Svenska kyrkan som helhet. 
Minst en gång per år ska styrelsen granska sitt eget arbete, genom att reflektera över om styrelsen har rätt kompetens för sitt uppdrag, om arbetsformerna fungerar väl och om ansvarsfördelningen är tydlig. I samma anda ska styrelsen också årligen utvärdera VD:s arbete. Denna utvärdering görs av styrelsens ledamöter utan att andra deltar.

Styrelsen har ansvar för att upprätta en förteckning över företagets aktier och ägare

Styrelsen ansvarar också för att upprätta en aktiebok, det vill säga en förteckning över företagets alla aktier och aktieägare. En sådan förteckning är avgörande för vem som ska kunna betraktas som aktieägare och ha alla de rättigheter som är förknippade med detta. Den som förvärvar aktier i ett bolag har en rättighet att bli införd och det är införandet som ger aktieägaren rättsligt skydd för sina aktier. Aktieboken är offentlig. Brister i aktieboken kan medföra personligt straffansvar för styrelsen.   

Styrelsens sammansättning  

Styrelsen ska vara sammansatt på ett sätt som passar bolagets verksamhet och förutsättningar. Det är viktigt att det finns en bra balans av kunskaper, erfarenheter och perspektiv, så att styrelsen kan fatta välgrundade beslut. En jämn könsfördelning ska eftersträvas.

Styrelseledamöterna kan vara förtroendevalda i församlingen eller personer utifrån med särskild kompetens. Det viktigaste är vilken kunskap och erfarenhet man bidrar med. Det är också viktigt att processen för att utse styrelsen är öppen, tydlig och demokratisk. Antalet styrelseledamöter ska framgå av bolagsordningen. 

För den församling som funderar på att driva förskola eller skola genom aktiebolag är det viktigt att vara medveten om att skola och förskola omfattas av en ägar- och ledningsprövning. Det är en prövning av om en fristående skolas ägar- och ledningskrets är lämpliga att bedriva skolverksamhet och om de har tillräcklig insikt och kunskap om de regelverk som gäller för verksamheten.

Styrelsens ordförande 

En av styrelseledamöterna ska vara styrelsens ordförande. Ordförandens uppgift är att leda styrelsens arbete och se till att styrelsen fullgör sitt ansvar. Ordföranden ansvarar bland annat för att möten hålls på ett strukturerat sätt och att viktiga frågor behandlas.

Det bör framgå av bolagsordningen att ordföranden utses av församlingens kyrkofullmäktige. I många fall kan det vara lämpligt att överväga om kyrkoherden ska vara styrelseordförande, eftersom kyrkoherden har ansvar för att leda hela församlingens verksamhet. Om detta är lämpligt eller inte måste dock alltid bedömas utifrån de lokala förutsättningarna.

Att vara styrelseledamot

Att sitta i en bolagsstyrelse innebär ett personligt ansvar. Som styrelseledamot förväntas man ta uppdraget på allvar, avsätta tillräckligt med tid och sätta sig in i bolagets verksamhet. En ledamot ska ställa frågor, begära förtydliganden när något är oklart och inom ramen för församlingens uppdrag alltid agera för bolagets bästa.

Nya ledamöter ska få en introduktion som gör det möjligt att förstå både verksamheten och det ansvar som följer med uppdraget. I allvarliga fall kan en styrelseledamot som agerar vårdslöst eller ansvarslöst bli personligt ansvarig.

Styrelsens arbetssätt, rapportering och kontroll

Styrelsen fattar sina beslut gemensamt och alla ledamöter ska ha möjlighet att delta på lika villkor. Beslutsunderlag ska vara tydliga och skickas ut i god tid inför möten, så att ledamöterna hinner sätta sig in i frågorna. Styrelsen ska ha en arbetsordning som beskriver hur arbetet går till samt tydliga instruktioner till VD. Dessa dokument ska ses över minst en gång om året.

Styrelsen ansvarar också för att ägaren, det vill säga församlingen, får löpande information om hur verksamheten utvecklas. Rapporteringen ska visa både hur bolaget mår ekonomiskt och hur väl det uppfyller sitt uppdrag. Hur denna rapportering ska ske ska framgå av ägardirektiv eller andra styrdokument.

Firmateckning 

Firmateckning handlar om vem som har rätt att skriva under avtal och andra viktiga handlingar för bolagets räkning. Den som är firmatecknare företräder bolaget utåt och kan därmed binda bolaget juridiskt genom sin underskrift.

Det är styrelsen som företräder bolaget utåt och har ansvar för att skriva under avtal och andra viktiga handlingar. När styrelsen fattar sådana beslut krävs att mer än hälften av styrelseledamöterna är överens, och det är då dessa ledamöter som tillsammans skriver under. Detta gäller framför allt beslut och avtal som ligger utanför den dagliga driften. 
I det löpande arbetet, till exempel vid återkommande avtal eller praktiska beslut i vardagen, är det istället verkställande direktören (VD) som har rätt att skriva under för bolaget.  

Styrelsen kan också bestämma att någon annan får rätt att skriva under för bolaget, till exempel en styrelseledamot, VD eller i vissa fall en annan person med särskild uppgift. 

Arbetsordning för styrelsen 

Det är inget lagtvång att ha en arbetsordning för styrelsen, men i likhet med andra styrdokument kan en arbetsordning bidra till att bolagets förvaltning blir tydligare. Styrelsen har ett gemensamt ansvar för bolaget och hur det sköts. Alla styrelseledamöter behöver därför sätta sig in i verksamheten och följa styrelsens arbete, även om man har delat upp vissa uppgifter mellan sig. Det innebär att varje ledamot ansvarar för helheten, inte bara sitt eget område.

Styrelsens ordförande har en särskild roll i att leda arbetet. Ordföranden ska se till att styrelsearbetet fungerar som det ska och följer aktiebolagslagen, bolagsordningen och beslut från bolagsstämman. I detta ingår att kalla till styrelsemöten och ta fram förslag på dagordning. Ordföranden ansvarar också för att alla frågor som tas upp behandlas ordentligt, att mötesprotokoll justeras och att regler och beslut verkligen följs i praktiken. Dessutom ska ordföranden se till att kallelser till bolagsstämman skickas ut på det sätt som beskrivs i bolagsordningen. Om styrelsen vill fördela arbetet på något annat sätt än det som beskrivs ovan ska det dokumenteras.

Suppleanter (ersättare) har rätt att vara med på alla styrelsemöten och ska alltid bli kallade. De träder in i den ordning som styrelsen har bestämt, till exempel enligt en lista eller turordning. Suppleanter ska få samma information och underlag som de ordinarie ledamöterna.

Inför varje styrelsemöte ska vd och alla styrelseledamöter få en kallelse. Kallelsen ska innehålla ett förslag till dagordning, och den ska skickas tillsammans med tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut i de olika frågorna. Normalt ska kallelsen skickas ut senast tio dagar före mötet. Om det uppstår en brådskande fråga kan kallelsetiden vara kortare.

För att styrelsen ska kunna ta ansvar för bolagets ekonomi behöver den få löpande information om hur det går för bolaget. Vilka ekonomiska rapporter som ska lämnas och när det ska ske bestämmer styrelsen i VD-instruktionen. 

Mall för arbetsordning för styrelsen

Stiftelseurkund

Den som startar ett aktiebolag kallas stiftare. Stiftaren kan, men måste inte, ha något med aktiebolagets styrelse att göra. Stiftelseurkunden ska vara undertecknad av alla stiftarna. Är stiftaren en juridisk person ska behörig firmatecknare skriva under.  

Endast den eller de som är firmatecknare får på uppdrag av styrelsen skriva under i företagets namn, med rättsligt bindande verkan. Stiftelseurkunden används vid själva bildandet av aktiebolaget och innehåller information om stiftarna och aktierna. Stiftelseurkunden ska innehålla:

  • datum för stiftandet
  • hur mycket som ska betalas för varje aktie
  • hur många aktier varje stiftare tecknar sig för
  • vilka som ska sitta i styrelsen, det vill säga, namn, adress och personnummer för styrelseledamöter och i förekommande fall styrelsesuppleanter, revisorer, revisorssuppleanter och lekmannarevisorer
  • företagets namn (läs mer om namn på Bolagsverket.se)
  • hur eventuell överkurs ska fördelas mellan den bundna överkursfonden och den fria överkursfonden – om det är aktuellt (överkurs innebär att ett högre belopp betalas för aktierna än vad som motsvarar aktiekapitalet)
  • att aktierna kan betalas med apportegendom – om det är aktuellt (apportegendom innebär att en stiftare betalar sina aktier med annan egendom, t.ex. fastigheter eller maskiner, i stället för pengar). 
     

Bolagsordning

Utöver en stiftelseurkund behöver även en bolagsordning registreras hos Bolagsverket. Bolagsordningen är ett dokument som innehåller de regler som ska gälla för aktiebolaget. Det är alltså ett aktiebolags högsta styrdokument. En aktiebok ska också upprättas, det vill säga en förteckning över alla aktier och aktiernas ägare.  

För ett församlingsägt aktiebolag ska bolagsordningen innehålla en bestämmelse som ger stiftet rätt att ta del av handlingar i bolaget som behövs för att stiftet ska kunna utöva sin tillsyn. Det bör också framgå att församlingen, i egenskap av aktieägare, på bolagsstämman (årsmötet) ska beakta eventuella synpunkter från stiftet. Slutligen ska bolagsordningen innehålla regler som, så långt det är möjligt, ger allmänheten samma möjlighet till insyn i ett församlingens bolag som i församlingen.

Bolagsordningen beslutas om av bolagsstämman, med krav på två tredjedelars majoritet. När aktierna är tecknade och betalda och Bolagsverket registrerat bolaget anses det bildat. Det blir då offentligt och får rättshandlingsförmåga. Rättshandlingsförmåga är en juridisk term som beskriver en persons eller en juridisk persons rätt att agera med rättsligt bindande verkan, exempelvis att ingå avtal. 

Mall för bolagsordning med en församling som ägare

Mall för bolagsordning med flera församlingar som delägare

VD-instruktion

Verkställande direktören ska leda bolagets löpande verksamhet. Det är verkställande direktören som har det direkta ansvaret för att stämmans och styrelsens beslut verkställs.  

Ett privat aktiebolag behöver inte ha en VD, men om ett privat aktiebolag som ägs av en församling i Svenska kyrkan väljer att ha det bör en VD-instruktion tas fram, eftersom tillsyn, styrning och ansvar är särskilt viktiga. En VD-instruktion är ett formellt dokument som tydliggör den verkställande direktörens ansvar. VD-instruktionen kompletterar bolagsordningen och arbetsordningen för styrelsen, och används för att tydliggöra bolagsledningens inbördes roller.

Kyrkoherden har ett övergripande ledningsansvar för hela församlingens verksamhet, inklusive näringsverksamhet. Det är upp till varje församling att bedöma om kyrkoherden även ska inta rollen som VD eller inte. Det viktigaste är att se till att kyrkoherdens helhetsansvar kan upprätthållas. Om kyrkoherden inte är verkställande direktör kan helhetsansvaret till exempel säkerställas genom regler i bolagets styrdokument, såsom bolagsordning och ägardirektiv.

Styrelsens arbetsordning och VD-instruktion beslutas om av styrelsen och reglerar den interna arbetsfördelningen i bolagets ledning. Dokumenten skapar struktur och tydlighet i ledningens arbete genom att de konkretiserar, förtydligar och fördelar vilket ansvar som ställs på styrelse och verkställande direktör när det gäller att styra och leda bolaget (förvaltning), bokföring och hur bolagets pengar och tillgångar ska tas om hand (medelsförvaltning). De ska vara anpassade efter bolagets storlek och karaktär och uppdateras och fastställas regelbundet. VD-instruktionen är en del av VD:s anställningsavtal och får därför inte handläggas av honom eller henne. 

Mall för VD-instruktion

Aktieägardirektiv

Ett aktieägardirektiv används för att tydligt visa vad ägarna – i det här fallet alltså församlingen – vill med bolaget och hur de vill att bolaget ska styras, utöver vad som står i bolagsordningen. Det hjälper styrelsen att förstå ägarnas vilja och fatta beslut i linje med den. Direktivet vägleder styrelsen i sitt arbete, men ersätter inte styrelsens ansvar enligt lag. Ägardirektiv beslutas av ägaren via bolagsstämman och är bindande för bolaget. 

Mall för aktieägardirektiv

 

Aktieägaravtal

Om bolaget har flera ägare behövs ett aktieägaravtal. Ett aktieägaravtal är ett avtal mellan bolagets aktieägare som reglerar hur de ska samarbeta som ägare. Det är inget lagkrav att ha ett aktieägaravtal, men kan vara användbart för att skapa tydlighet och trygghet och göra det lättare att hantera svåra situationer om de uppstår.

Mall för aktieägaravtal för bolag med flera ägare

Bolagsstämma

Bolagsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ och utgörs av aktieägarna. Bolagsstämman är ett forum för bolagets ägare att besluta i frågor om bolagets inriktning och verksamhet. Bolagets aktieägare representeras på bolagsstämman av ombud som röstar för respektive aktieägares aktier. Om en församling själv äger ett bolag utövas församlingens rätt på bolagsstämman av dess högsta beslutande organ: kyrkofullmäktige. Fullmäktige utser ombud som företräder församlingen som aktieägare på bolagsstämman. Ombud ska också utses om församlingen bildar ett bolag tillsammans med andra församlingar. Bolagets aktieägare, det vill säga kyrkofullmäktige, ska utfärda en ombudsinstruktion. Instruktionen ska omfatta hur ombudet ska rösta i på stämman förekommande ärenden.

Bolagsstämman beslutar om bolagsordningen. Vid bolagsstämman kan man också besluta om andra bindande dokument, t.ex.  ägardirektiv. Bolagsstämman kan hållas som ett vanligt möte eller genom så kallat per capsulam‑beslut, vilket innebär att beslut fattas skriftligt utan möte. Det går dock bara om alla aktieägare är överens.

I de flesta bolag är det bolagsstämman som väljer personer till viktiga uppdrag, till exempel styrelse och revisorer. Om en församling driver verksamhet i bolagsform bör detta regleras tydligt i bolagsordningen. Där bör det stå att det är församlingen själv, genom sitt beslutande organ, som utser styrelseledamöter, styrelseordförande och lekmannarevisorer. 
Ett aktiebolag ska ha en årsstämma varje år, men kan också vid behov ha extra bolagsstämmor. På årsstämman beslutas saker som att fastställa resultat- och balansräkning, om styrelsen ska få ansvarsfrihet och vilka som ska ingå i styrelsen det kommande året. Kallelse till bolagsstämma skickas till aktieägarna via e-post eller brev tidigast sex och senast två veckor före bolagsstämman. 

Mall för bolagsstämma

Skatt och moms

När aktiebolaget har registrerats kan man ansöka om godkännande för F-skatt hos Skatteverket. Beroende av vilken verksamhet som bolaget driver kan det behöva registreras för moms. Information om olika momsregler och hur man fyller i aktiebolagets beskattningsunderlag kommer i samband med registreringen i tjänsten.

Läs mer om Svenska kyrkans skattesituation