Andra frågor att ställa sig är om målen är tydliga, lätta att kommunicera och möjliga att utvärdera. Det ska också framgå på vilket sätt målen har en tydlig koppling till den grundläggande uppgiften. 

Näringsverksamhet ska inte bedrivas med vinst som enda mål. Vid bolagsbildning bör en församling anta riktlinjer för hur utdelning från egna bolag får göras och till vilket syfte. 

Det finns olika typer av mål. En vanlig typ av mål är så kallade ”smarta” mål. 

Att formulera mål

Om "smarta" mål

Ett SMART mål kännetecknas av att det är: 

  • Specifikt
  • Mätbart
  • Accepterat
  • Realistiskt
  • Tidsbundet 

Specifikt handlar om att målet ska vara tydligt, konkret och avgränsat. Mätbart handlar om att redan i förväg bestämma hur man ska veta om målet är uppnått eller inte. De som förväntas jobba mot målet behöver acceptera och förstå det, och känna att det är möjligt att uppnå. Det ska också vara tydligt inom vilken tid målet ska vara uppfyllt. 

Är målet mätbart?

Hur ska resultatet mätas? Vilket mått blir mest rättvisande? Att göra målet mätbart är viktigt för att veta när målet är uppnått. Det ska gå att svara ja eller nej på frågan om målet har uppfyllts. 

Är målet begripligt och accepterat?

De som ska jobba med och för att uppnå målet måste också ha accepterat det. Det betyder att de behöver ha förstått det och tycker att det är rimligt. A:et kan också stå för att målet är tydligt och avgränsat. 

Är målet realistiskt?

Finns förutsättningar för att genomföra målet utifrån de resurser som finns i näringsverksamheten? Tid, personal, lokaler, pengar? Utöver de egna resurserna behöver även omvärldsanalysen och marknadsanalysen spela in för att göra en bedömning av om målen är realistiska.  

När ska målet vara uppnått?

Utifrån en bedömning av när målet ska vara uppnått kan man sedan räkna bakåt för att få en uppskattning över när arbetet behöver börja för att hinna blir färdigt i tid. Är eventuella delmål och slutmål avstämda med relevanta personer?