Den måste därför organiseras så att olika roller inte blandas ihop, och bedrivas på affärsmässiga och konkurrensneutrala villkor. 

Sunda konkurrensmässiga grunder

Inför ett beslut om att starta begravningsbyråverksamhet behöver församlingen göra en noggrann omvärldsanalys. Den bör bland annat ta hänsyn till det lokala näringslivet och de begravningsbyråer som redan finns på platsen samt säkerställa att verksamheten kan bedrivas på sunda konkurrensmässiga grunder och utifrån konkurrensneutralitet och likabehandling.  

Tydlig åtskillnad mellan de olika rollerna

Det är avgörande att församlingen är medveten om sina olika roller och håller dem tydligt åtskilda. Församlingsverksamhet, begravningsverksamhet och begravningsbyråverksamhet måste organiseras så att det inte uppstår någon sammanblandning. Åtskillnaden ska vara såväl organisatorisk som ekonomisk och funktionell. Särskilt viktigt är att tänka på att regler om jäv gäller när församlingen fattar beslut enligt begravningslagen. Församlingen ska också säkerställa att kyrkoavgiften och begravningsavgiften varken direkt eller indirekt används för att finansiera begravningsbyråverksamheten.  

Nya bestämmelser utifrån granskning av Konkurrensverket

Anledningarna till att allt detta är av väsentlig betydelse för den församling som driver eller funderar på att driva begravningsbyrå beskrivs i Konkurrensverkets skrivelse utifrån deras granskning av kyrkliga begravningsbyråer. I skrivelsen föreslår Konkurrensverket lagändringar i bland annat begravningslagen, för att säkerställa konkurrensneutralitet genom tydligare krav på åtskillnad av resurser, egen personal och likabehandling. De förordar också stärkt tillsyn och sanktionsmöjligheter. Bland annat som ett svar på vissa av de synpunkter Konkurrensverket fört fram har kyrkostyrelsen beslutat om nya avsnitt i Svenska kyrkans bestämmelser (nr 2024:03).

Associationsform

Begravningsbyråverksamhet bedrivs oftast i aktiebolagsform, men det är också möjligt att driva verksamheten direkt inom församlingens egen organisation. Det viktigaste är att församlingen eller pastoratet har ett bestämmande inflytande över verksamheten, till exempel genom att äga hela eller större delen av ett bolag. För att särskilja de olika rollerna är aktiebolag emellertid i regel lättare. Oavsett associationsform ska verksamheten organiseras så att en tydlig ekonomisk åtskillnad upprätthålls och att kostnader och intäkter kan följas och kontrolleras. 

Utbud av tjänster

Det är inte möjligt att i förväg slå fast exakt vilka tjänster en kyrklig begravningsbyrå ska erbjuda. Behoven förändras över tid, och människors önskemål kring begravningar utvecklas. Däremot behöver församlingen vara tydlig med en grundläggande uppdelning:

  • vad som ingår i begravningsverksamheten (och finansieras via begravningsavgiften)
  • vad som ingår i församlingsverksamheten (och finansieras via kyrkoavgiften)
  • vad som är tjänster som erbjuds av begravningsbyrån mot betalning.

Eftersom församlingens stöd till sörjande människor ofta ligger nära det som en begravningsbyrå gör är gränsen ibland svår att dra. Under senare år har begravningsbyråer börjat erbjuda flera tjänster som liknar sådana som en församling normalt tillhandahåller inom ramen för sin ordinarie verksamhet, till exempel samtalsgrupper för sörjande. Det finns också andra uppgifter som begravningsbyråer ofta hanterar som har en nära koppling till församlingens grundläggande uppgift. Ett exempel är svepning, som kan bidra till en närmare kontakt mellan sorgehuset och församlingen. 

Om en församling bedriver begravningsbyråverksamhet är det därför särskilt viktigt att tydligt klargöra vad som ingår i respektive uppdrag, så att det inte uppstår oklarheter kring roller och ansvar. Församlingen måste tydligt kunna skilja mellan sina olika roller och uppgifter, även när det gäller ekonomin. 

Församlingen behöver även värna sitt pastorala ansvar i mötet med människor som drabbats av sorg och död. Tjänster som församlingen traditionellt har erbjudit kostnadsfritt inom ramen för den grundläggande uppgiften ska även fortsättningsvis hållas utanför kommersiell verksamhet. 

När det gäller juridiska tjänster, till exempel bouppteckningar eller testamenten, krävs specialistkompetens. Om detta inte finns att tillgå internt för begravningsbyrån ska kunden hänvisas till andra aktörer. 

En församlingsdriven begravningsbyrå ska vara öppen för alla, oavsett om personen tillhör Svenska kyrkan eller inte. Den ska också kunna hantera olika typer av begravningar, inklusive borgerliga ceremonier och ceremonier i andra trostraditioner. Däremot behöver församlingens begravningsbyrå inte själv utföra ceremonierna, utan kan hjälpa till att ordna dem genom externa kontakter.

 

Svenska kyrkans bestämmelser om begravningsbyråverksamhet  

 

Vid kyrkomötet 2022 beslutades att det ska vara tillåtet för församlingar att bedriva näringsverksamhet i form av begravningsbyråverksamhet. Verksamheten ska dock ha en tydlig koppling till kyrkans uppdrag, vara ekonomiskt självständig och konkurrera på samma villkor som andra aktörer. Detta kräver både tydlig organisering och noggrann ekonomisk uppföljning. Här finns Svenska kyrkans bestämmelser om begravningsverksamhet (SvKB 2024:3) med kommentarer.

1 § Om en församling ingår i ett pastorat gäller dessa bestämmelser om församlingen i stället pastoratet.

2 § Dessa bestämmelser gäller för församlingar och pastorat som bedriver näringsverksamhet i form av begravningsbyråverksamhet i enlighet med 2 kap. 2 § kyrkoordningen.  

Av kyrkoordningen framgår att en församling får bedriva näringsverksamhet om den har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift. Med detta menas inte bara verksamheter som direkt följer av kyrkans uppdrag, utan också sådana som bidrar till att kyrkan kan fullgöra sitt uppdrag. Begravningsbyråverksamhet räknas som en verksamhet som bidrar till att församlingen kan fullgöra sitt uppdrag. 

Begravningsbyråverksamhet bedrivs oftast i aktiebolagsform, men det är också möjligt att driva verksamheten direkt inom församlingens egen organisation. Reglerna gäller oavsett hur verksamheten organiseras. Det avgörande är att församlingen eller pastoratet har ett bestämmande inflytande över verksamheten, till exempel genom att äga hela eller större delen av ett bolag.

3 § Näringsverksamheten ska bedrivas på sunda konkurrensmässiga grunder och med beaktande av konkurrensneutralitet och likabehandling. 

Enligt såväl svensk lag som EU-lagstiftning är det förbjudet för företag med en dominerande ställning att missbruka sin marknadsmakt. Kyrklig begravningsbyråverksamhet måste bedrivas på samma villkor som andra aktörer på marknaden. En verksamhet får visserligen ha en stark ställning, men den får inte missbruka den genom att till exempel sätta för låga priser, utestänga konkurrenter eller på andra sätt snedvrida konkurrensen.

Kravet på konkurrensneutralitet innebär att verksamheten ska vara ekonomiskt självständig och inte gynnas av kyrkans övriga resurser. Likabehandling innebär att andra aktörer ska behandlas rättvist. Ett exempel är att om församlingen marknadsför sin egen begravningsbyrå på sin webbplats, bör den också ge utrymme för andra begravningsbyråer att synas.

Regleringen har utformats med en inledande portalbestämmelse, som sedan detaljeras i 4 och 5 §§. Även om dessa krav redan följer av lagstiftning har de lyfts in i Svenska kyrkans regelverk, eftersom frågan bedöms vara särskilt viktig i just denna typ av verksamhet.

4 § Av 2 kap. 1 § kyrkoordningen respektive 9 kap. 6 § begravningslagen (1990:1144) följer att utgifter i näringsverksamheten varken får belasta kyrkoavgiften eller begravningsavgiften.

Begravningsbyråverksamheten får inte finansieras med medel från kyrkoavgiften eller begravningsavgiften. Verksamheten ska alltså bära sina egna kostnader och finansieras genom sina egna intäkter. Det är ett grundläggande krav för att konkurrensen ska vara rättvis.

5 § Kostnader för resurser som delas mellan näringsverksamheten och församlingsverksamheten och/eller begravningsverksamheten ska fördelas på ett sätt som säkerställer att varken kyrkoavgiften eller begravningsavgiften indirekt används i näringsverksamheten. Sådana kostnader ska särredovisas i respektive verksamhet.

Det innebär att det inte räcker att undvika direkt finansiering från kyrkliga medel. Även indirekt stöd ska undvikas. Om till exempel samma lokaler eller personal används i både verksamheterna måste kostnaderna delas upp på ett rättvist sätt.

Det är inte tillåtet att låta begravningsbyrån använda lokaler gratis eller till ett pris som ligger under marknadsnivå. Detsamma gäller om personal från församlingen eller begravningsverksamheten arbetar i näringsverksamheten. I sådana fall ska en rimlig andel av kostnaderna belasta begravningsbyrån. För att visa att verksamheten inte får några otillåtna fördelar ska kostnaderna särredovisas. 

Senast ändrad 25 juni 2026