En ekonomisk förening bygger på att medlemmar går samman för att driva en verksamhet som också har en ekonomisk funktion, till exempel genom samarbete, gemensamt arbete eller gemensamt nyttjande av tjänster. Till skillnad från ideella föreningar är syftet inte enbart ideellt, utan att främja medlemmarnas ekonomiska intressen – men det kan samtidigt ha ett allmännyttigt eller idéburet syfte.

För en församling inom Svenska kyrkan som startar en ekonomisk förening är det mycket viktigt att genom stadgarna knyta föreningen till församlingen på olika sätt. Frågor om inflytande, beslut och ansvar behöver skrivas in tydligt från början. Det kan till exempel handla om att säkerställa att församlingen har ett visst inflytande över styrelsens sammansättning, att reglera röstfördelning mellan medlemmar, säkerställa att viktiga beslut kräver bred enighet eller att vissa frågor kräver kvalificerad majoritet, samt att definiera föreningens syfte och inriktning tydligt.

Ekonomisk förening är en associationsform som kan passa verksamheter där det finns ett behov av samverkan mellan flera parter, men där det behövs en tydligare struktur än i en ideell förening. Föreningen är reglerad i lag, vilket innebär att det finns fastställda regler för ansvar, ekonomisk hantering och beslut. De olika lagar som berör ekonomisk förening finns samlade hos Bolagsverket.

Ekonomiska föreningar är medlemsstyrda. Medlemmarna fattar tillsammans beslut om verksamheten, till exempel genom föreningsstämman. Det kan vara en styrka i verksamheter där delaktighet, gemensamt ansvar och samarbete är viktigt. Ekonomiska föreningar kan bedrivas i flera olika former, beroende på vad syftet med föreningen och dess verksamhet är. Det finns exempelvis konsumentkooperativ, producentkooperativ, arbetskooperativ, tjänstekooperativ eller kombinerade kooperativ.  

I en ekonomisk förening beskattas föreningen för vinsten. Läs mer om skatter och avgifter för ekonomisk förening: Skatter och avgifter för ekonomisk förening - verksamt.se 
I en ekonomisk förening deltar medlemmarna själva i verksamheten på olika sätt. Det kan handla om att de använder föreningens tjänster, bidrar som leverantörer eller engagerar sig genom egen arbetsinsats. Det centrala är att medlemmarna har en aktiv roll och inte enbart är passiva deltagare. Just därför kan en ekonomisk förening inte bildas enbart för att förvalta pengar eller göra kapitalplaceringar åt sina medlemmar, eftersom verksamheten ska bygga på deltagande och samarbete. 
Samtidigt finns det möjlighet att ha medlemmar som inte deltar i den löpande verksamheten. Dessa kallas investerande medlemmar och bidrar främst med kapital i form av en insats. Även om sådana medlemmar kan förekomma, är det viktigt att verksamheten som helhet fortfarande präglas av att de övriga medlemmarna aktivt deltar i föreningens verksamhet. 
Föreningen ska ha en styrelse som består av minst tre personer och som företräder medlemmarna i verksamheten. Dessutom ska det finnas en revisor som har tillräcklig kunskap för uppdraget och kan granska föreningens ekonomi och förvaltning. Både styrelse och revisor utses av medlemmarna genom beslut på föreningsstämman. 
En ekonomisk förening är bokföringsskyldig och måste varje år upprätta en årsredovisning och en revisionsberättelse, även om verksamheten har varit liten eller i princip vilande under året. Årsredovisningen är en offentlig handling, och från och med räkenskapsår som inleds den 1 januari eller senare ska föreningen också skicka in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket. En ekonomisk förening kan välja att ha ett så kallat brutet räkenskapsår (det vill säga att räkenskapsåret inte följer kalenderåret), vilket kan ge praktiska eller ekonomiska fördelar beroende på verksamhetens karaktär. 
Medlemmarna i en ekonomisk förening har inte något personligt ansvar för föreningens skulder. Skulle föreningen gå omkull förlorar medlemmarna bara sina medlemsinsatser. 
Varje medlem har vanligtvis en röst vid beslut, oavsett hur stor insats man gjort, vilket innebär att föreningen bygger på demokrati och gemensamt ansvarstagande. Liksom hos andra föreningar ska alla som vill och uppfyller villkoren i stadgarna kunna bli medlemmar.  
Eftersom ekonomiska föreningar är medlemsstyrda måste frågor om inflytande, beslut och ansvar skrivas in tydligt i stadgarna redan från början om en församling startar en ekonomisk förening. Det är avgörande för att verksamheten ska hålla kontakten med församlingen och Svenska kyrkans värdegrund. 

Det går också att läsa mer om att starta en ekonomisk förening på verksamt.se.

Att starta en ekonomisk förening

Besluta om start – anta stadgar och styrelse 

Det behövs minst tre personer eller organisationer för att starta en ekonomisk förening. Sedan sker starten i flera steg.

Medlemmarna beslutar att starta en ekonomisk förening och antar stadgarna samt väljer styrelse och revisor. Stadgarna är de grundläggande reglerna för föreningen. De ska beskriva föreningens ändamål och verksamhet, samt storleken på insatsen och hur den ska betalas. 

Stadgarna i en förening ska innehålla information om: 

  • föreningens namn styrelsens säte, alltså den kommun där föreningsstämman ska hållas 
  • föreningens syfte och vilken ekonomisk verksamhet som föreningen ska bedriva
  • hur föreningen ska tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen
  • medlemmarnas insats – hur stor insatsen ska vara och hur den ska betalas samt om
  • varje medlem ska kunna delta med mer än en insats
  • antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Styrelsen ska bestå av minst tre
  • ledamöter som måste vara 18 år eller äldre.
  • hur föreningsstämman ska sammankallas
  • vilka ärenden som ska finnas med på den ordinarie föreningsstämman
  • föreningens räkenskapsår
  • hur vinsten ska fördelas och reglerna för detta
  • vad som ska hända med föreningens tillgångar om den avvecklas.
  • Om föreningen planerar att ta ut särskilda inträdesavgifter ska även det stå i stadgarna.

Utöver de obligatoriska uppgifterna kan föreningen själv lägga till innehåll i stadgarna. 

Betala insatsen

Den som blir medlem i en ekonomisk förening ska betala en insats. Det ska framgå av stadgarna hur stor insatsen är och hur den ska betalas. 

Anmäl start

Anmäl att föreningen har startat genom e-tjänsten på verksamt.se och betala avgiften. Anmälan måste göras senast sex månader efter att medlemmarna har fattat beslut om att starta föreningen. Föreningens stadgar och protokollet från föreningsstämman ska vara klara att laddas upp vid anmälan. 

Bolagsverket skickar ett registreringsbevis när föreningen är registrerad. Registreringsbeviset kan till exempel användas som ett intyg om föreningen söker lån hos banker, myndigheter eller för att ingå avtal. 

Registrera föreningen för F-skatt, för moms och som arbetsgivare

När föreningen är registrerad och har fått ett organisationsnummer, kan man ansöka om godkännande för F-skatt och registrera föreningen för moms och eventuellt som arbetsgivare. Föreningen behöver registreras som arbetsgivare om den ska betala ut lön, arvode eller annan ersättning på 1 000 kronor eller mer per år. Det kan vara både till styrelseledamöter och andra. Registreringen görs via Verksamt.se
Om föreningen säljer varor eller tjänster kontant eller via kortbetalning måste föreningen ha ett certifierat kassaregister

Efter registrering hos Bolagsverket kan den starta

Bolagsverket beslutar om registrering och ger föreningen ett organisationsnummer. Bland annat kontrollerar de att ingen annan har det föreslagna namnet på föreningen. När föreningen är registrerad får föreningen ett registreringsbevis och en kopia av registrerade stadgar. 

Så fort Bolagsverket har registrerat föreningen kan verksamheten sätta igång. 

Anmäl verklig huvudman

I en ekonomisk förening finns inget aktieägande på samma sätt som i bolag, utan beslut fattas av medlemmarna gemensamt och styrningen sker genom rösträtt och stadgar.  

Alla nyregistrerade ekonomiska föreningar måste anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. För att stärka möjligheten att en församling har ett avgörande inflytande i föreningen (och därför kan betraktas som verklig huvudman) behöver inflytandet vara konkret. Det kan till exempel ske genom att församlingen har en stark ställning i medlemskretsen, till exempel genom röstmajoritet, och att den kan påverka eller avgöra viktiga beslut på föreningsstämman. Det är också viktigt att församlingen har en stark representation i styrelsen, särskilt i roller som ordförande eller andra nyckelposter. Vidare kan inflytandet stärkas genom tydliga stadgar som ger församlingen särskilda befogenheter eller inflytande över centrala frågor.