Stiftelser har funnits i Sverige i hundratals år. Även Svenska kyrkan är förvaltare av ett större antal stiftelser, bland annat kursgårdar.  
En stiftelse skiljer sig från till exempel ett aktiebolag eller en förening. Den har inga ägare eller medlemmar, utan består i stället av tillgångar, till exempel pengar eller fastigheter, som ska förvaltas för ett bestämt ändamål. Det innebär att fokus ligger på att uppfylla syftet med stiftelsen, snarare än att tillvarata ägarintressen. 
Det är styrelsen eller en särskild förvaltare som har ansvaret för att ta hand om stiftelsen. Deras viktigaste uppgift är att se till att stiftelsens ändamål uppfylls och att tillgångarna används och förvaltas på ett ansvarsfullt sätt, att bokföring och redovisning sköts korrekt och att stiftelselagen följs. 
Ett viktigt kännetecken är att styrelsen måste följa det som står i stiftelseförordnandet (de ursprungliga reglerna för stiftelsen). Dessa regler väger tungt och kan inte ändras fritt, vilket gör uppdraget mer bundet än i många andra organisationsformer.  
Stiftelsen som sådan ansvarar för sina ekonomiska åtaganden, inte enskilda personer. Styrelseledamöter kan dock bli personligt ansvariga om de orsakar skada genom att agera felaktigt. Detta innebär att styrelseuppdrag i en stiftelse kräver att man sätter sig in i reglerna, fattar genomtänkta beslut samt agerar i stiftelsens bästa intresse och reagerar om något inte verkar stå rätt till. 
Stiftelser står under tillsyn av länsstyrelsen, som kan granska verksamheten och ingripa om något inte sköts korrekt.  
Stiftelser regleras rättsligt i stiftelselagen. 

Fördelar och nackdelar med stiftelse

Stiftelser är en stabil och ändamålsstyrd organisationsform, men med begränsad flexibilitet och mindre direkt kontroll. Formen kan passas om medel ska förvaltas långsiktigt för ett specifikt ändamål.  

Samtidigt är stabiliteten med stiftelser också något som gör dem mindre flexibla. Det går inte att ändra i föreskrifterna utan tillstånd från Kammarkollegiet eller Länsstyrelsen. Det gör att organisationen är mindre flexibel än t.ex. bolag eller föreningar. Styrningen är också mer bunden och mindre anpassningsbar över tid. Styrelsen har ett mycket långtgående ansvar och stiftelsen står under extern tillsyn. Det gör att en församling inte har samma direkta kontroll som i exempelvis ett aktiebolag eller en förening. 

Att bilda en stiftelse

En stiftelse kan bildas av en eller flera personer. För att bilda en stiftelse krävs att det finns en egendom, exempelvis pengar eller fastigheter. Det måste också finnas ett gåvobrev, ett testamente, ett stiftelseförordnande eller någon annan handling som beskriver syftet med stiftelsen. I dokumentet ska framgå hur egendomen ska användas, hur styrelsen ska utses och vem eller vilka som får ta del av egendomen.  

Stiftelsen ska också ha stadgar som styr stiftelsens löpande verksamhet och förvaltning. Stadgarna kan vara en del av stiftelseförordnandet eller ett separat dokument, men båda dokumenten tillsammans utgör stiftelsens föreskrifter om verksamheten och ändamålet. 
Ordet stiftelse ska alltid ingå i stiftelsens namn. De flesta stiftelser ska registreras hos Länsstyrelsen.  

Vid registreringen behövs följande uppgifter: 

  • stiftelsens namn, säte (län och kommun) och eventuellt organisationsnummer
  • stiftelsens postadress och telefonnummer
  • uppgift om vem som är ordförande i stiftelsens styrelse (gäller inte om förvaltaren är en juridisk person)
  • styrelseledamöternas namn, personnummer, postadress och telefonnummer alternativt förvaltarens namn/firma, postadress och telefonnummer
  • revisorns namn, personnummer och postadress
  • bolagets organisationsnummer och vem som är ansvarig revisor om revisorn är ett registrerat revisionsbolag
  • uppgift om vem eller vilka som har rätt att företräda stiftelsen (firmateckning) 
    uppgift om stiftelsens tillgångar (marknadsvärdet)
  • uppgift om räkenskapsår. 

Om stiftelsen ska bedriva näringsverksamhet ska namnet verksamheten ska bedrivas under samt vilken typ av verksamhet det handlar om anges. 

Utöver det behövs ett antal andra underlag:  

  • kopia av stiftelseförordnande, skriftligt och undertecknat av stiftaren eller stiftarna
  • kopia av stadgar  
  • protokoll som styrker val av ordförande, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter (gäller enbart egen förvaltning)
  • protokoll som styrker val av revisor eller revisorsbolag
  • en undertecknad bekräftelse på att revisorn har åtagit sig uppdraget
  • styrelseprotokoll som visar vem eller vilka som tecknar stiftelsens firma
  • om styrelsen eller förvaltaren har åtagit sig att förvalta egendomen som stiftaren har avskilt för stiftelsen ska detta uppges (stiftelsens egendom anses vara avskild när den har tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet)
  • handling som visar stiftelsens tillgångar. En nybildad stiftelse ska bifoga kontoutdrag eller motsvarande i stiftelsens namn. 
     

    När en stiftelse har registrerats hos Länsstyrelsen meddelar den i sin tur Skatteverket, som tilldelar stiftelsen ett organisationsnummer. 

    Om stiftelsen ska bedriva näringsverksamhet ska namnet verksamheten ska bedrivas under samt vilken typ av verksamhet det handlar om anges.