Jag konfirmerade mig av ren slump eftersom jag bara råkade följa med en av mina kompisar på hens konfirmationsträffar och jag tyckte det var så kul att jag hoppade in i gruppen direkt även fast jag inte hade några tankar på att konfirmera mig innan det.
Varför bli konfirmandledare?
Direkt efter att vi konfirmerades så bestämde jag mig för att bli konfirmandledare eftersom jag verkligen uppskattade min tid på konfirmationen. Nu har jag snart varit ledare i över 4 år. När jag tänker över varför jag stannat kvar så kommer jag alltid fram till samma svar: Jag hittade helt enkelt en familj där jag blev varmt välkommen in i kyrkans lokaler från första stunden, samma lokaler där jag har stannat kvar och fått chansen att vara mig själv och bli accepterad oavsett vad.
Där finns det alltid någon som bryr sig om dig, det kvittar om det är en präst, en pedagog eller resten av de unga ledarna - du kan alltid vara säker på komma dit och bli bemött av kärlek och vänskap. Att vara konfirmandledare har gett mig massa kunskap om att vara ledare och att hantera olika situationer, det har verkligen varit en plats där jag har kunnat göra misstag och lära mig av dem utan att bli dömd eller dumförklarad på något sätt. Man får alltid hjälp, tips och råd för att bli bättre både som konfirmationsledare och som person.
Upplevelser genom att vara ung ledare
Jag har fått fantastiska upplevelser, allt från resor till spännande platser till läger och utbildningar som jag senare haft mycket nytta av. Vi som unga ledare får till exempel en resa i slutet av vår konfirmationstermin som ett tack för att vi har varit med och hjälpt till med konfirmationerna under året. Under denna resan brukar vi som ledare i olika åldrar åka iväg för att både få samarbeta med varandra, dela med oss av våra upplevelser under året eller bara hänga och ha kul! Det brukar kännas som familjesemester.
Förra året var vi i Bartjan, en sameby nära Östersund där vi fick lära oss om allt från ren skötsel, samisk historia och möjlighet att sova i en kåta under några nätter. Det var helt enkelt en magisk upplevelse. Min favoritdel med det var att befinna mig i den helt sinnessjuka naturen och få dela resan med mina kära arbetskollegor/vänner. Det var även en sån här resa som bara händer en gång i livet och jag är så tacksam att jag fick chansen att vara med.
Vad jag har lärt mig
Förutom magiska resor får vi även otroligt mycket erfarenheter och kunskap som unga ledare, vi lär oss att ta hand om, undervisa och underhålla våra konfirmander. Självklart gör vi inte lika mycket som de äldre ledarna men vi får ändå lära oss och vi får alltid nya chanser att ta större utmaningar som att själva hålla i andakter eller pass där vi lär oss om vår tro. Vi utvecklas ständigt och får alltid positiv feedback och beröm när vi testar nya saker och utmanar oss själva.
Nu är jag den äldsta unga ledaren så jag har blivit rutinerad i att hålla i andakter, mindre pass och hålla i lekar, jag har även lärt mig att jobba ihop grupper, finnas där för alla och se till att dem alla känner sig sedda och delaktiga. Det finns något som jag alltid tyckt har varit fantastiskt med att vara ung ledare. Det är så underbart att se konfirmanderna utvecklas genom månaderna de är med oss, se dem växa upp och växa sig säkrare i sig själva och gruppen.
Snart slut
Snart kommer min tid som ung konfirmationsledare vara över för att jag ska börja studera långt från Skåne, men jag är så glad över faktumet att jag konfirmerade mig och blev en ung konfirmationsledare för att jag har fått erfarenheter, resor och vänskaper som har varit extremt hjälpsamma i skolan, på arbetsmarknaden och i livet.
/ Sara Ramirez