Krönika: Hur kan vi känna hopp inför framtiden?

Kanske har du hört, eller till och med känt, de senaste åren att vi lever i oroliga tider. Klimatkris, skjutningar och krig har blivit något som vi hör om i diskussioner och på nyheter nästan dagligen. Kanske har du själv också känt konsekvenserna av det i din vardag? Kanske bor ett tvivel inom dig om hur det någonsin ska lösa sig? Är den här oron vårt nya normala?

Jag har själv känt avsaknaden av hopp då jag ser på världen omkring mig. Kommit på mig själv med att ta bort nyhetsapparna från min telefon för att notiserna gör att den där oron över vår värld som bor inom mig blivit för stor, och jag inte orkar påminnas om den när notiser om nya hemskheter trillar in. 

Samtidigt är en del av kyrkans unikhet att vi är en gemenskap som hoppas. Det är något som har varit en kamp inom mig. Jag tror på ett större hopp, på en kärleksfull Gud som vill vårt bästa, och som litar på att vi människor har kraften och förutsättningarna att förändra världen. Men ibland känner jag det inte. Ibland känns framtiden hopplös.

Kanske är det inte så märkligt att inte uppleva hopp ibland. Vi färgas av det samhälle vi lever i, för vi är en den av samhället. Ann Cvetkovich, professor i Women’s and Gender studies, tänker på ett liknande sätt då hon skriver om depressiva tillstånd som ett svar på ett sjukt samhälle i Depression: A Public Feeling. Om samhället vi lever i är oroligt, är det inte märkligt att vi själva oroliga.

Men Botkyrka är inte bara en orolig plats. Det finns så många hoppfulla exempel här, vi kanske bara inte är lika bra på att lyfta dem. Människor möter varandra här och skapar nya sammanhang, de står upp för det som de tycker är viktigt och får sina röster hörda. Som Marit som har gått från hemlös till kyrkopolitiker. Eller Camilla som bryter tystnaden om ämnet våld i nära relation.  

Det bygger hopp. För på samma sätt som det negativa vi hör om i samhället kan få oss att ha en negativ inställning till vår omvärld, kan det positiva ge oss en positiv syn på världen omkring oss. När forskare ser vad som kan ge hopp i oroliga tider är det just sådana här exempel de talar om. De lyfter fram kraften i att göra saker tillsammans och att agera även när vi är osäkra på om det vi gör kommer att leda till förändring. 

Det är också vad kristna gjort i alla tider. Bett som om bara Gud kan lösa något, men sen gått ut i världen och agerat som att bara vi kan lösa det. Kämpat för det goda, för att vi litar på att det onda inte övervunnit det. Och om din kämparglöd känns svag just nu, ge dig själv möjlighet att hämta kraft i bönen och de hoppfulla sammanhang som finns runt omkring dig. Inte för att det löser allt, men för att det kan ge oss hoppet att fortsätta kämpa för det goda en stund till.

Hannah Hartell, präst i Botkyrka församling