Varde ljus!

Tillsammans med sina kollegor på GAJD arkitekter fick Gertrud Gudmundson i uppdrag att släppa in mer ljus i Mikaelskyrkan. De tog hjälp av glas, solljus och vackra armaturer.

– På andra våningen, i det som kallas Änglasalen, har stora glaspartier satts in. Glaset släpper in ljus och de ger också en större närhet till naturen utanför, berättar Gertrud.

I kyrksalen fanns det tankar om att måla det mörkbruna taket vitt. 

– Det tyckte vi inte var något bra förslag, med tanke på formspråket. Mikaelskyrkan och gudstjänstrummet har en så stark idé och tydlig design som vi vill bevara.

I stället har fler glaspartier satt in mellan kyrkorummet och kyrktorget, både för att understryka öppenheten och för att släppa in ljus. Man har också tagit hjälp av modern teknik.

– Naturlig ljussättning blir ofta fin, säger Gertrud. I kyrksalen har vi valt att sätta solartubes i taket ovanför altaret. De fungerar lite som lampor, men det är dagsljus som släpps in. Förenklat kan man säga att det är prismor som reflekterar dagsljuset ner i lokalen. Solartubes är en teknisk lösning som inte är så ovanlig idag, det används ofta för att få in dagsljus i lokaler där det är svårt att sätta fönster.  

Design-armatur i mässing

I kyrksalen fanns sedan tidigare armaturer i mässing, takkronor och lampetter. 

– Det var såklart självklart att bevara dem, de tillhör rummet, säger Gertrud. Det kommer att bli fint med rekonditionerad armatur bestyckad med modern teknik.

Återbruk och rekonditionering av mässingsföremål kräver specialistkompetens. Peter Eriksson, på företaget Sajkla som har arbetat med rekonditioneringen av mässingsarmaturerna, berättar:

– Massiv mässing kan poleras om. Men när vi började arbeta såg vi att några delar inte var massiva, utan förmässigade. Och de ytorna är känsligare och tål inte samma polering som den massiva mässingen gör.

Att förmässiga föremål innebär att man doppar ner hela metalldelar i ett bad.

– Tänk dig ett bad med flytande mässing. Det som doppas ner täcks av en tunn hinna av mässing, säger Peter.

Det som försvårade arbetet i det här projektet var att några av delarna var för stora för befintliga bad. Peter fick leta lösningar över hela Sverige och utomlands. Nu ser han fram emot att se allt på plats i Mikaelskyrkan. 

– Jag hoppas att alla människor som varit i kyrkan tidigare får en aha-upplevelse. En känsla av att de känner igen armaturerna och de möbler som återbrukats, men att de samtidigt känns som helt nya.

Text: Ingrid Eliasson, Malin Aghed