Åhus församling

Prata med oss

Kontakt

Åhus församling Besöksadress: Torget 17, 29631 ÅHUS Telefon: +46(44)246800 E-post till Åhus församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Åhus S:ta Maria kyrka

Som ett monument över gången storhetstid reser sig den ståtliga Mariakyrkan.


En kyrka med en ganska komplicerad byggnadshistoria. Äldst är ungefär 3/4 av det nuvarande långhuset med gavel i öster som utgjort en enkel men förhållandevis stor kyrkobyggnad med tjocka gråstensmurar från 1100-talets senare hälft. Med all sannolikhet har kyrkan tillkommit under inflytande av ärkebiskopsstolen i Lund som vid seklets mitt blivit ägare till området vid Helgeåns mynning.

Under 1200-talet har kyrkan ytterligare förstorats, något som ansetts illustrera samhällets utveckling till en regelrätt köpstad. Under de närmast följande århundradena blev kyrkan både till- och ombyggd. Ett äldre kor ersattes med ett nytt av tegel samt en halvrund absid i öster. Absiden revs emellertid inte långt därefter och istället förlängdes koret till dubbel storlek med rak avslutning i öster.

Före 1200-talets slut utökades långhuset i väster med 1/4 och troligen täcktes det samtidigt med de nuvarande valven som stöder på tre kraftiga mittpelare. Invid korets nordvägg byggdes en sakristia och framför långhusets ingångar i norr och söder tillkom vapenhus, av vilka endast det södra finns kvar. Intill detta uppfördes ett större kapell, bekostat av stadens skomakarämbete och invigt 1510.

Vid medeltidens slut restes det mäktiga tornet i väster. År 1905 genomgick kyrkan en stor restaurering under ledning av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. En ny renovering av kyrkans inre genomfördes 1997-98, berättar Torsten Andersson.

SYDPORTALEN

På fasaden till det södra vapenhuset finns åtta, starkt vittrade skulpturer som med all sannolikhet omgivit den ursprungliga 1100-talskyrkans södra ingång. Dess nuvarande, rikt skulpterade omfattning är med sin treklöverform i smed västerportalen av en typ som är unik i Skåne. Närmaste motsvarighet finns att se i Visby domkyrka men framför allt i tyska Sachsen, till exempel i Magdeburg.

VÄSTPORTALEN

Från tornets öppna bottenvåning leder en portal direkt in till långhuset. Den är av samma typ som sydportalen men enklare och stramare, utan dess rika skulpterade dekor.

Portalens placering är emellertid inte ursprunglig. Från början - någon gång under 1200-talets förra hälft - har den omgivit kyrkans ingång från norr. När denna murats igen, troligen i samband med att det framförliggande vapenhuset rivits, har portalen flyttats till den då nyupptagna ingången på västgaveln.

MÅLNING I KORET

Kyrkans innerväggar har haft en rik utsmyckning av kalkmålningar. Till största delen har de utförts cirka 1275-1300 medan långhusets västligaste del dekorerats under 1400-talets senare hälft. Målningarna har vid något tillfälle överkalkats men togs till stora delar fram vid restaureringen 1905. De bedömdes då vara i så dåligt skick att de åter kalkades över. Några partier togs dock fram på 1950-talet. På nordväggen ses till exempel en framställning av den första kristna martyren, Stefan, i ordväxling med judiska skriftlärda. Bäst bevarat är det här avbildade partiet i korets östra valv som visar Kristus som världsdomare - ur hans mun utgår två svärd.

DOPFUNTEN

Ett minne från 1100-talets kyrka är dopfunten av grönaktig kalksten. Den är av enkel, romansk form, utan skulpturdekor.

Över dopfunten hänger en snidad och bemålad baldakin av trä i typisk 1600-talsutformning som ansluter till altare och predikstol.

NYCKELN I VALVET

När Linné under sin "skånska resa" 1749 besökte Mariakyrkan observerade han den här nyckeln och tog del av den tradition som är knuten till den och som hänför till tiden före reformationen. Många kyrkor rensades då från "papistiska" helgonbilder.

Som protest mot detta skaffade en gumma i Åhus en nyckel till kyrkan och stänkte blod från ett nyslaktat djur på bilderna för att det skulle verka som om helgonen gråtit blod.

Tilltaget avslöjades och nyckeln hängdes upp i valvet och där hänger den än i dag.

ALTARSKÅPET FRÅN ELLEKÖPINGE

I Mariakyrkan har med all säkerhet funnits många medeltida skulpturer som försvunnit i samband med reformationen eller senare. Kvar finns i dag endast ett altarskåp från 1400-talet med det har egentligen tillhört en annan kyrka, nämligen den lilla grannförsamlingen Elleköpinge. När Kristianstad grundades 1614 och Åhus tre år senare miste sina stadsrättigheter sammanlades denna församling med Åhus. Kyrkan revs och altarskåpet överfördes till Mariakyrkan. Här är dess plats väl motiverad eftersom det är ett alldeles speciellt Maria-altare med inte mindre än tre Marior.

I mittpartiet står jungfru Maria med Jesusbarnet på armen och med krona på huvudet. Till vänster om henne ses Maria Cleophas med huvudduk och med fyra barn av vilka ett bör vara Jakob den yngre. Till höger står Maria Salome med turban på huvudet och med evangelisten Johannes i famnen. Vid hennes fötter ses Jakob den äldre med pilgrimshatt och käpphäst.

De båda flygeldörrarna har haft vardera fyra helgonbilder av vilka en saknas i vardera dörren. I den vänstra dörren ses överst S:ta Barbara med ett torn i vänstra handen och S:t Andreas med sitt speciella kors och därunder ett kvinnligt helgon med krona.

I den högra dörren framställs S:t Mattias med en yxa och S:ta Dorotea med en korg och därunder ytterligare ett kvinnligt helgon med krona. Altarskåpet är tillverkat av ek, troligen i Nordtyskland, möjligen i Lübeck, under senare hälften av 1400-talet. Trots skador är altarskåpet ett av de intressantaste i sin art inom Skåne. På understycket, predellan, ses en målning med två svävande änglar som håller upp en svettduk med Jesu ansikte.

 

PREDIKSTOLEN

Den rikt skulpterade predikstolen med bilder av Paulus och de fyra evangelisterna har sin plats i långhusets nordvästra hörn.

Tillsammans med den däröver hängande baldakinen, krönt av en Kristusbild har predikstolen tillkommit i början av 1600-talet och visar renässansskulpturer av hög kvalitet.

På långhusets nordvägg hänger ett par epitafier till minne av Åhus siste borgmästare, Claus Hansen samt rådmannen Måns Hindrichsen. Även dessa epitafier är förnämliga prov på Christian IV-tidens konst, särskilt det sistnämnda med en märklig målning av Jesu gravläggning.

 

ALTARUPPSATSEN

Mariakyrkans främsta prydnad från samma blomstringstid inom skånsk-dansk kyrkokonst är dess praktfulla altaruppsats.

Dess mittparti som framställer nattvardens instiftande omges av en rikedom av fint snidade bilder och ornament. Den höga kvaliteten såväl i fråga om form som färg har först kommit till rättvisa genom den pietetsfulla konservering som gjordes 1996. Det visade sig då att de ursprungliga färgerna i oväntat hög grad bevarats under flera lager av senare påmålningar. Altaruppsatsen framstår nu som en av provinsens allra främsta från sin tid.

Av texten på predellan framgår att den var färdig 1636 och samma datering ingår också i den signatur som målaren Christoffer Kjelsen från Lund placerat på altarverkets baksida.

ORGELN

Kyrkans orgel har en äldre fasad i typisk gustaviansk stil och är också prydd med Gustaf III:s krönta namnchiffer. Själva orgelverket hade flera gånger byggts om, bland annat 1970, när det 1998 helt förnyades och utökades.

Ombyggnaden är gjord av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Därmed har Mariakyrkan fått ett stort och förnämligt instrument, som med sina 42 stämmor kan ge rättvisa åt olika tiders kyrkomusik. Tidigare hade orgeln sin plats på en läktare i långhusets sydvästra del. Denna läktare togs bort vid restaureringen 1905 och orgeln fick då sin nuvarande placering i ett av valven till "Skomakarkapellet".

NATTVARDSKALKEN

Mariakyrkan har en förnämlig silverskatt. Dess äldsta föremål är en ståtlig vinkanna i stram, karolinsk stil, tillverkad 1709 av den skicklige silversmeden Conrad Kampf i Kristianstad. Nattvardskalken är enligt inskrift omgjord 1749 men får betraktas som nytillverkad detta år av Zacharias Meyer, verksam 1711-1758 i Karlshamn.

Kalken är ett fint prov på svenskt silversmide från barockstilens sista fas. Av övrigt kyrksilver kan nämnas en större vinkanna av Magnus Ljungqvist i Kristianstad från 1820. Han har också gjort kyrkans sockenbudstyg samma år.

VOTIVSKEPPET

Alltifrån forntiden har sjöfarten haft särskild betydelse för platsen vid Helgeåns mynning. Ännu kring sekelskiftet 1900 var Åhus hemmahamn för stolta segelfartyg.

Som ett minne av denna tid hänger i långhuset ett så kallat votivskepp med namnet "Martin Luther", tillverkat 1905 av Anders Gillberg. Skeppet representerar samtidigt en mycket gammal tradition att genom en sådan gåva betyga tacksamhet för hjälp i svår sjönöd.

MATTAN

Mariakyrkan äger också en samling värdefulla textilier. Från 1600-talet härrör en röd mässhake och ett antependium med guldbrodyr. Nutida textilkonst representeras främst av den här avbildade mattan i koret med motiv från Åhus och dess bygd. Mattan är ett verk av textilkonstnär Hillevi Nilsson Kjellhard.

 LJUSHÅLLARE

Ljushållare - golvljusstake i glas och rostfritt stål är placerad på korgolvet.

GRAVSTEN

En av Sveriges märkligaste gravstenar.

Genom årtalen kan man läsa sig till, förvånas och förundras över moderns höga ålder i förhållande till sina döttrar.

I Mariakyrkan firas gudstjänst varje söndag.

Kyrkan är populär för såväl dopgudstjänster som vigselgudstjänster.

 

Läs mer på Kyrkoguiden.se om Sankta Maria kyrka Åhus.