Från reformationen till idag i Sverige

En kort överblick om vad som hände i Sverige.

Reformationen började på 1500-talet

Redan 1527 beslutade riksdagen i Västerås att kyrkan i Sverige skulle bryta med Rom för att i stället följa den tyska reformationens spår. Vid ett möte i Uppsala 1593 slutfördes övergången.

I Uppsala antogs bland annat bekännelseskrifter som definierade den lutherska läran.

Katekesundervisningen var ett tvång 

Tvärt emot Luthers egna ambitioner blev reformationen i Sverige ett projekt från ovan. Forskning har visat att folket inte delade missnöjet med den medeltida fromhet de växt upp med, och att denna folkliga fromhet levde kvar i Sverige långt efter reformationen.

Den nära alliansen mellan kungamakten och Luther har sannolikt bidragit till den svenska bilden av Luther som den store glädjedödaren. Statens påbud om luthersk katekesundervisning var tvingande.

I krigen försvarade Sverige den lutherska tron 

Under 1600-talets många religionskrig blev Sverige känt som den lutherska trons försvarare. Kung Gustaf II Adolf lyftes fram som ”Lejonet från Norden”. De nya unga kungamakterna kämpade under 1600-talet om territorium, och här kom reformationens nya konfessioner att legitimera militära strider.

Under 1700-talet levde den reformatoriska traditionen vidare i ny sekulariserad form. Upplysningen ville likt reformatorerna lyfta fram individens eget tänkande och dennes tro. Nu kom dock denna strävan även innebära individens rätt att frigöra sig från tron på Gud.

Läsandet resulterade i väckelser

Under 1800-talet började Luther för första gången i Sverige läsas i stor skala. Århundradet har kallats väckelsernas århundrade.

Den reformatoriska katekesundervisningen hade i Sverige inneburit påbjuden läskunnighet. Nu resulterade detta läsande i olika väckelser. Under århundradet började svenskar även läsa texter från andra reformatoriska traditioner, vilket resulterade att inflytande från reformatorer som Jean Calvin och Menno Simons började få förankring i de nya frikyrkor som etablerade sig.

Kanske utgjorde dessa traditioner med starkare fokus på individens sedlighet viktiga svar på det svenska 1800-talets stora alkoholmissbruk. Att gå med i en frikyrklig gemenskap kunde rädda fattiga familjer från undergång.

Luthers inspirerade till kamp för demokrati 

Företrädare för Svenska kyrkan kunde stå främmande för folkrörelsernas nya strävanden. Den gamla kopplingen mellan kyrka och kungamakt skapade hos många präster fruktan inför det nya. Någon stor luthersk folkrörelse växte inte heller fram i Sverige. Luthers budskap om att alla var jämlika präster inför Gud kunde dock samtidigt inspirera till kamp för demokratiska reformer. I Danmark kom exempelvis de stora dominerande folkrörelserna att utgå från luthersk tro i sin kamp för demokrati och medbestämmande. Där fick heller inte metodism och puritanism så starkt inflytande vad gäller folkliga skötsamhetsideal.

Folkkyrkotanken – en effekt av Luthers lära om nåd

Nittonhundratalet kom att innebära en stor teologisk återupptäckt av Luther i svensk teologi. Einar Billing kom att exempelvis formulera folkkyrkotanken som en effekt av Luthers lära om nåd. Folkkyrkan blev genom sitt utspridda nät av församlingar ett erbjudande om nåd till alla inom det svenska territoriet.