Det omisskännliga ljudet av en symaskin ljuder i radhuset i Spånga. Sedan någon vecka är Evalotta Sunesson pensionär och kan sy när det passar henne själv.
– Förut fick jag sy på kvällar och nätter, men nu kan jag sy på dagen om jag vill.
Av gamla kläder och stuvbitar syr hon nya kläder – mest klänningar och skjortor – till barn mellan noll och sex år. Kläderna säljs sedan på secondhandbutiken i Klockargården vid Spånga kyrka. Till kyrkans butik hittar köpare från både när och fjärran.
– Den typiska köparen är en medveten mamma, som tycker att det är viktigt med ekologi och återanvändning och inte är så fixerad vid märkeskläder, berättar Evalotta. Det finns människor som tänder till på det här sättet att tänka och då blir det väldigt populärt. Kläder hon sytt har tagit sig så långt som till New York och Österrike.
En klänning kan ta fyra till fem timmar att sy. En skjorta några timmar till. Evalotta får både tyger, tråd, knappar och dragkedjor till skänks av människor som känner till hennes projekt, men ibland köper hon till lite extra stuvbitar från andra second hand-butiker.
Pengarna som kommer in via försäljningen går oavkortat till ett hjälp till självhjälpsprojekt i Svenska kyrkans regi som heter Ko-kalv.
Pengarna går oavkortat till ko-kalvprojektet
I projektet ansöker en familj i Tanzania om att få en dräktig kviga. En i familjen får utbildning i hållbart jordbruk och koskötsel. Kon ger mjölk som de kan dricka och sälja. En trygg inkomst gör att barnen kan gå i skolan. Kon får kalvar som skänks vidare genom kyrkan till andra familjer. Övriga kalvar kan säljas. Familjen kan sedan investera i hus, fler djur, grödor eller annat som familjen behöver.
Hittills har Evalotta sålt kläder för omkring 5 500 kronor, vilket är kostnaden för en ko och en kalv i projektet. Hon har inga planer på att sluta. Tvärtom.
– Det känns som en win-win situation på alla plan, överallt. Jag kommer att fortsätta så länge det finns efterfrågan och jag har ögon att se med och händer att arbeta med, säger hon.
Mårten Gudmundhs