Påsknattsmässan går från sorg till glädje
Påskdagen är dagen när Jesus uppstod och den får vi möta med fest och glädje. Därför sker det en dramatisk övergång från långfredagens sorg till påskdagens glädje under den här mässan. Inne i kyrkan tänds ljus och de församlade hälsar varandra med – Kristus är uppstånden. Ja, han är sannerligen uppstånden.
Att äta lamm är en judisk tradition
På påskbordet kan vi servera mat som sill, lax, godis, påskmust och ägg. Att äta lamm på påskafton eller påskdagen är en förhållandevis ny tradition i Sverige men kommer från en gammal judisk tradition.
Ägget är en symbol för liv
Att äta ägg är starkt förknippat med påsken och det finns flera orsaker. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Jesus nya liv fram.
Men påskens äggtradition har också en praktisk anledning. Tidigare var det många som inte åt ägg under fastetiden före påsk. När fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns gott om ägg, så då fick man passa på att njuta av äggen. Det godisfyllda påskägg som vi idag ger till varandra är alltså en symbol.
Vi pyntar med påskens färger
Att vi associerar färgen gult med påsk är antagligen även det kopplat till äggen, eller rättare sagt kycklingarna som kommer från dem. Även illustrationer av höns, tuppar och fjädrar i glada färger har ju starka kopplingar till just ägget.
Påskkärringar och påskeldar
Påskkärringarna idag är annorlunda än de häxor man förr trodde fanns. Idag klär barn ibland ut sig till påskgummor och påskgubbar, knackar på dörrar, bjuds på godis och önskar en glad påsk. I Västsverige tänder man påskeldar och fyrar av smällare. Genom eld och smällare trodde man sig förr kunna skrämma bort ondskan och häxorna som återvände från Blåkulla natten mellan skärtorsdagen och långfredagen.