Det blåser lite över Norra kyrkogården när gänget i ”Växtplats Mary” tar varsin kratta eller ogräsrensare och börjar bearbeta gruset på området som är dagens arbetsplats.
Som vanligt har de startat med incheckning på morgonmötet. Alla berättar så mycket de vill om hur de mår. Några fyller på med fika innan det är dags att ta sig an dagens uppgifter.
- Vi följer det årshjul som finns vad gäller uppgifter på kyrkogården. Vi rensar ogräs, krattar löv och planterar blommor när vi kan vara ute. En period la några personer om stenar till en stengång. De som vill får även vara med och gräva platser där urnor ska placeras, säger Ann-Kristina ”Tina” Andersson, kyrkogårdsarbetare som även är handledare för ”Växtplats Mary”.
Bästa kyrkan kan göra
En grundinställning är att alltid ta hänsyn till deltagarnas personliga förutsättningar. Fysiskt arbete, vila på soffan, gå en promenad, prata, få stöd i kontakter med myndigheter – det varierar hur en dag utformas.
De som erbjuds plats i ”Växtplats Mary” är personer som står långt från arbetsmarknaden. De kan vara långtidsarbetslösa, få försörjningsstöd, vara hemmasittare eller av olika skäl ha behov av rehabilitering.
- Jag tycker att ”Växtplats Mary” är det bästa diakonala arbete vi som kyrka kan göra, säger diakon LenaMaria Brunhoff, som har delar av sin tjänst i ”Växtplats Mary”.
Blivande socialpedagog Jeanette Svanberg gör sin utbildningspraktik i projektet.
- Det har varit en ögonöppnare för mig att förstå deltagarnas behov av att landa och varva ner, hur viktigt det är att inte bara rusa fram. Jag har insett att människors behov och systemets uppbyggnad inte går ihop, säger Jeanette Svanberg.
Stor betydelse
Deltagarna är rörande överens om hur mycket ”Växtplats Mary” betyder för dem.
”På grund av sjukskrivning blev jag sittande hemma. Nu har jag fått rutiner och en samhörighet, en grupp att ses och fika ihop med.”
”Nu har jag ett sammanhang att gå till, en tillhörighet och en sysselsättning. Det är extra bra när vi kan vara utomhus – jag gillar trädgårdsarbete.”
”Jag har varit på andra ställen tidigare, men det var stor skillnad att komma hit. Här möts jag med respekt som människa och utifrån mina behov. Det betyder väldigt mycket.”
Hela gänget gör samma uppgifter. Det finns inte krav på att bli klar med ett uppdrag på viss tid.
- Vi gör efter vår förmåga. De existentiella samtalen har vi hela tiden, mitt i ogräsrensningen, säger Ann-Kristina, och kastar en blick bort mot LenaMaria och en deltagare som stannat upp i ett samtal.
- Vi vill förstås att alla ska lyckas att komma vidare i livet, och det är så fint att se de små stegen framåt. Det blir man överlycklig av.
Några har också tagit större steg, och gått vidare till studier och arbete. “Växtplats Mary” är ett rättvisande namn - här får alla växa i sin takt.
Texten har ursprungligen varit publicerad i magasinet ”Örebro - Mitt i livet” nr 3/2026.