Man som står i ett bibliotek
Lyssna

Nyhet / Publicerad 8 september 2026 / Ändrad 10 september 2026

Hoppas på reaktioner när Bibeln nyöversätts

På hur många sätt kan ett ord översättas? Fråga grekspecialisten Mikael Tellbe. Han har av dem som lett arbetet med att ta fram den nya versionen av Nya testamentet i Bibeln som kommer ut i september.

- Det viktiga är att folk kommer läsa den, säger Mikael. 

I år är det 500 år sedan den första översättning av Nya testamentet kom på svenska.  

Då var det Örebrosonen Olaus Petri, som gett namn till en av kyrkorna i Örebro, som tillsammans med flera andra fick i uppdrag av kung Gustav Vasa att översätta bibeldelen till svenska. De fick ett drygt år på sig. 1526 var de klara. 

I höst kommer ännu en ny översättning: NT 2026. 

I arbetet, som startade för fem år sedan, har örebroare i högsta grad varit aktiva även denna gång. En av dem är Mikael Tellbe, docent, lektor samt ordförande i redaktionskommittén. 

- Den översättning av Nya testamentet som kommer nu i höst blir ett bra komplement till de som redan finns, säger han. 

När Mikael börjar förklara hur de arbetat, hur de diskuterat enskilda ord och verser, är det lätt att förstå hans önskan om att de gärna skulle haft lite mer tid på sig. 

- Det har varit ett gigantiskt arbete bara att gå igenom de tre översättningar vi haft av bibelböckerna Matteus, Markus och Lukas och få det att synka, säger Mikael Tellbe. 

Vad skiljer den här översättningen mot tidigare? 

- Vi har varit försiktiga med för många omskrivningar. Målet har varit att ligga närmare den grekiska originaltexten än tidigare. Det innebär att språket är något kärvare, berättar Mikael. 

- Vi vill vara mindre tolkande, och i stället dra in läsaren i en egen tolkningsprocess. Samtidigt ska det förstås vara bra svenska. Och så har kyrkan sitt språk – det måste vi lära läsaren för att en ska förstå den kristna tron. 

Nya ord i välbekanta texter

Några ord har krävt extra mycket tankemöda. Ett exempel är från julevangeliet, där vi är vana att läsa om att ”vise män” kom för att ge gåvor till det nyfödda barnet. 

Det byts till ordet ”mager”, som bättre beskriver det persiska prästerskap som menas. 

Runt 15 olika synonymer till ordet ”kött” försvinner. Ordet ”otukt” blir ”horeri”. 

Stor grupp i arbetet

Arbetet har skett i olika steg, med översättare, språkvetare, bibeltolkare och testgrupper. Och visst har det funnits spänningar, vilket inte är så konstigt när drivna personer ska samarbete. 

- Vi har fått ge och ta. Det svåraste har varit att hitta uttryckssätt som ligger nära den grekiska tanken och samtidigt förmedla det på vettig och bra svenska, säger Mikael. 

- Jag är förväntansfull inför utgivningen i höst. Det här är viktiga texter för oss, så det vore ytterst tragiskt om folk inte kommer ha åsikter. Jag tror att den nya översättningen kommer beröra och störa, säger Mikael. 

- Visst är det intressant med en översättning men det viktiga är ju att folk läser.

Texten har ursprungligen varit publicerad i magasinet ”Örebro - Mitt i livet” nr 3/2026

Hallå där, Dan Nässelqvist, präst i Svenska kyrkan och primäröversättare i arbetet med NT 2026.

Vad hoppas du att NT 2026 ska betyda?
- Jag hoppas framför allt att den ska få människor att läsa Nya testamentet på nytt – också texter som man redan känner väl eller ”kan”. När välbekanta formuleringar förändras kan man plötsligt upptäcka sådant som man tidigare inte kunde se. NT 2026 passar särskilt bra att läsa om och om igen.
Vad har varit enklast, roligast och svårast?
- Enkelt har nog inte någon del varit! Roligast har varit själva samtalen om texterna tillsammans med kollegor i projektet. Alla kommer från olika kristna sammanhang och tar dessutom med sig unik expertis i arbetet, vilket verkligen har berikat diskussionerna.
- Svårast har varit balansen mellan naturlig nutida svenska och att inte slipa bort det främmande, mångtydiga eller lite skaviga i grundtexten. Det är ofta där de verkligt svåra översättningsbesluten finns.
 Vilken text i nya NT 2026 har påverkat dig mest, som du tycker fler ska läsa som prio 1?
- Jag skulle nog säga inledningen till Johannesevangeliet (Joh 1:1–18). Jag har läst den otaliga gånger, men arbetet med NT 2026 har fått mig att upptäcka nya djup. Texten börjar med de största frågorna – skapelsen, livet, ljuset och Gud – och för oss sedan steg för steg fram till det alldeles konkreta: Gud kommer nära i ett mänskligt liv. 
- Den poetiska uppställningen i NT 2026 gör också att man lättare ser Johannesprologens rytm och hur bilder och ord återkommer. Det är en text att läsa långsamt, gärna flera gånger.