Våren 2025 släpptes en ny vägledning för arbetet mot sexuella övergrepp i Svenska kyrkan. HR-chefen Pernilla Lennström och domprosten Niclas Blåder såg en möjlighet att göra ett kunskapslyft i Lunds pastorat. Målet var att synliggöra risker, förhindra att sexuella övergrepp sker, samtala om hur medarbetare kan agera och vad som är chefernas och arbetsgivarens ansvar.
– Jag brukar jämföra det med att plocka trattkantareller. Om man inte vet hur de ser ut är de svåra att upptäcka, men när man väl har kunskapen kan man plötsligt se ett helt hav av dem. Lite så är det med övergrepp och kränkningar – vi behöver kunskap för att kunna se, förstå och agera, menar Pernilla Lennström, HR-chef i Lunds pastorat.
Lunds pastorat har cirka 250 anställda medarbetare. Alla bjöds in till seminarier ledda av Staffan Sundås och Camilla Lindskog som är kontaktpersoner för frågor om sexuella övergrepp i Lunds stift. I deras uppdrag ingår att höja medvetenheten om hur man kan förebygga övergrepp i arbetslag och verksamheter och skapa tryggare miljöer för alla.
– Detta är otroligt viktiga frågor – som ofta lätt glöms bort eller hamnar sist på dagordningen. Det handlar absolut inte om att personalen just här behöver det mer än andra. Alla behöver arbeta med detta, ständigt, säger domprost Niclas Blåder.
Att bli tagen på allvar är A och O
En del anställda är redan väl förtrogna med begreppen och med en gemensam utbildning ville HR-chefen Pernilla Lennström se till att alla fick en samstämmig kunskapsgrund.
– Vi ser det som en självklar del av vårt ansvar att Svenska kyrkan ska vara en trygg plats för alla. Det handlar både om att förebygga och om att vara beredda att agera om något inträffar. En av de viktigaste insikterna utbildningen ger är hur avgörande bemötandet är när någon berättar om utsatthet. Att bli tagen på allvar kan göra stor skillnad, säger Pernilla.
Sexuella övergrepp omfattar alla former av oönskat sexuellt beteende eller närmande. Det kan handla om kommentarer, blickar eller bilder med sexuellt innehåll, fysiska närmanden som tafsningar eller allvarliga brott som våldtäkt. Utbildningen belyser också riskbeteenden och riskmiljöer. Deltagarna får bland annat reflektera över vad sunkiga jargonger och kulturer kan leda till om man inte är uppmärksam.
– Utbildningen är ett första steg. Vi behöver fortsätta hålla frågan levande i vardagen, till exempel genom samtal i arbetsgrupper och att integrera frågorna i vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Frågor om kränkningar finns också med i vår arbetsmiljöenkät, berättar Pernilla Lennström.
Makt, gränser och utsatthet
Ett mål med utbildningen är att öka förståelsen för hur det egna beteendet kan påverka andra. Att bli medveten om hur maktförhållanden spelar in i skapandet av trygga miljöer är ett annat.
– Det är viktigt att förstå hur makt och beroendeställning kan påverka situationer. Utbildningen bidrar till att skapa ett gemensamt språk och en medvetenhet kring gränser, makt och utsatthet. Vi ska alltid ha den utsattas perspektiv i fokus och då är det centralt att våga se, fråga och agera, säger Pernilla Lennström.
– Språk och handlingar påverkar otroligt mycket mer än man kanske vill tro. En viss jargong eller ett visst sätt att vara kan tyckas oskyldigt för vissa – men kan drabba andra väldigt hårt. I och med utbildningen ser man plötsligt sig själv, sitt tal och sina handlingar i ett nytt ljus, säger Niclas Blåder.
/Camilla Lindskog, pressekreterare